Stilla nätter i Clichy
Michael Silkesjöö skriver på sin blogg om upploppen i Frankrike och att förstått att det handlar om "en kraftig reaktion mot samhällsproblem", samhällsproblem som arbetslöshet, fattigdom och segregation. "I grund och botten", skriver Michael, "är det en reaktion mot högerpresidenten Chirac's ovilja att göra något". |
Kommentarer om "Stilla nätter i Clichy"
Liten omtolkning :-)
xxxxx skriver på sin blogg om upploppen i X-land som t.ex Söder----stad och förstått att det handlar om "en kraftig reaktion mot samhällsproblem", samhällsproblem som arbetslöshet, fattigdom och segregation. "I grund och botten", skriver Michael, "är det en reaktion mot vänsterstatsministern xxxx's ovilja att göra något".
Öh?
Äntligen en referens till Lustans Lakejer!
Jag som undrade så om någon skulle märka... Kul med intelligenta läsare :-)
Jag tror att kravallerna i Frankrike orsakats av något mycket djupare än Jacques Chirac. Det handlar om en situation som vuxit fram under många, många år. I Frankrike (som i Sverige fast mer tillskruvat där) har man vurmat för idén att välfärdsstaten ska ta hand om allt och alla. Privata livsprojekt har undervärderats och människors skaparkraft i det närmaste demoniserats.
Jag skrev för ett par år sedan en artikel om miljonprojekten i Malmö under åren 1950-65. Det som slog mig var att bland annat Rosengård och Holma redan efter två år hade blivit ett områden med svåra sociala problem. Frågan uppstod då varför detta kunde ske, och vad som gått snett när dessa områden byggts. En förklaring som liksom växte fram var att det i inget av dessa områden finns möjlighet till näringsverksamhet. Till skillnad från övriga Malmö var dessa områden helt "befriade" från kommersiella gatumiljöer. Att det var så berodde på att man i planeringsstadiet enbart tagit hänsyn till välfärdsfaktorer som rymliga boytor, bra isolering och stora hissar, men helt missat att människorna som bor där kanske inte alla är kulturellt ointresserade arbetare som bara vill kunna pendla bekvämt mellan det fina hemmet och jobbet i fabriken.
När jag ser på TV om det som händer i Frankrike nu slog det mig att förorterna som beskrivs ser ut precis som områdena jag skrev om. De är byggda för människor som har jobb att pendla till och som inte har några egentliga intressen utöver det.
Både i Sverige och Frankrike har arbetslösheten drabbat dessa områden hårt. Och jag undrar vad människorna i dessa områden ska göra när de inte längre har något arbete att pendla till. Kanske är det logiskt att slå sönder bilar när det inte går att hitta jobb, när det inte finns något kulturellt utbud, när det är ont om pengar, och när näringsklimatet är sådant att egna projekt blir omöjliga att genomföra? Och ju mer jag tänker på det, ju större tror jag att risken är att vi får se liknande saker här. I nämnda Rosengård har det redan förekommit mycket organiserad skadegörelse. Vid ett tillfälle slogs Rosengårdsskolans samtliga fönster sönder, vid ett annat blev Skånetrafikens bussar förstörda av stenkastande gäng.
Jag har inga svar. Detta är bara mina spekulationer såhär på kvällskvisten. Och hjälp vad långt det blev... Bäst jag stannar här innan jag blir spärrad som irriterande bloggtroll.