Spretig debatt om mediedrevet

På bokmässan i dag besökte jag ett seminarium betitlat ”Media som domare och bödel”. Under denna rubrik samtalade Janne Josefsson, Lars Danielsson och Britt-Marie Matsson, med Liza Marklund som moderator. Upplägget hade god potential och jag såg fram emot en spännande diskussion om mediedrev, förhållandet mellan granskare och de granskade, samt enskilda journalisters ansvar att säga ifrån när redaktionsledningarna tvingar iväg dem på kränkande uppdrag. Tyvärr blev det alldeles för spretigt. Jag tror inte många av oss i den stora publiken blev klokare under de 45 minuter seminariet pågick. Mitt uppe i diskussionen om drevet mot Lars Danielsson fick han plötsligt frågan om hur det kom sig att uppgifterna om de samtal han ska ha haft med Hans Dahlgren går så kraftigt isär. Och det kan ju i och för sig vara en intressant diskussion, men den borde kanske inte försöka avhandlas samtidigt som den pressetiska dito. Ett bättre upplägg hade nog varit att ställa denna fråga allra först, och ge Danielsson en chans att – återigen – beklaga att han varit medvetet otydlig, men att det inte är detsamma som att vara ohederlig. Men bortsett från detta sade de medverkande en hel del minnesvärda saker. Britt-Marie Matsson slog exempelvis fast att journalister talar alldeles för lite om den makt de har, samt att journalistkåren sluter sig samman när den får kritik för att man är så rädd för inskränkningar. Och Janne Josefsson liknade journalister i drev med ”huliganer som kastar sten”. Intressanta paralleller drogs också mellan journalist- och politikerkåren. Josefsson menade att det i få länder finns en sådan samsyn och starka medelklassvärderingar mellan journalister och politiker som i Sverige. Lars Danielsson gick ännu längre och sa att ”den skvallrande klassen består”; i få kretsar skvallras det så som bland högt uppsatta politiker och journalister. Kul citat alltså, men inte så klargörande om de frågeställningar som skulle tas upp. Andra skriver intressant om media, drev, journalistik.