I hans majestäts enfaldiga tjänst

I tidningen Journalistens senaste nummer finns ett väldigt intressant och bra reportage (tyvärr inte på nätet) om den lindrigt sagt bristfälliga mediala bevakningen av det svenska kungahuset. Olle Wästberg, under en period på 90-talet chefredaktör för Expressen, konstaterar bland annat det inte är de politiska reportrarna som bevakar kungahuset. I stället sköts rapporteringen om kungafamiljens förehavanden på nöjessidorna, i syfte att driva upplaga snarare än att bedriva någon kritisk granskning. Och det finns definitivt anledning för den svenska journalistkåren att skärpa till sitt förhållande till kungen. Han är mer än en symbol – han är faktiskt Sveriges statschef. Skulle nu inte detta vara motiv nog att kritiskt granska hovet, så kanske det faktum att familjen Bernadotte varje år får drygt 100 miljoner kronor i bidrag från skattebetalarna, pengar som bara översiktligt redovisas hur de används. Hur mycket kungen och drottningen har i ”personlig ersättning” – lön har de per definition inte – är till exempel hemligt, rapporterar Journalisten. I artikeln är också Hillevi Larsson, s-riksdagsledamot och ordförande i Republikanska föreningen, intervjuad. Hon liknar dagens bevakning av kungahuset vid ”pajaseri”. Läs gärna vad Hillevi säger om kungens mindre begåvade uttalande om att 25-åriga tjejer inte kan få medalj ”bara för att” – som kommentar till att av de 1 600 medaljer som kungen delat ut sedan 1973 är 80 procent av mottagarna män. Andra skriver intressant om samhälle, kungahuset, kungen.