Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    tisdag, februari 12, 2008

    Den kompromisslösa vänstern

    I går krävde mp:s språkrör Maria Wetterstrand att vänsterpartiet skulle bestämma sig för om partiet vill vara med i ett gemensamt samarbete inför valet 2010. I dag kom svaret från Lars Ohly, som säger absolut nej till politiska kompromisser med socialdemokraterna och miljöpartiet före nästa val. I stället vill v gå till val på sitt eget feministiska och socialistiska partiprogram.

    Under en tid har samtal förts mellan företrädare för s och mp. Mona Sahlin har till och med nyligen deltagit på ett möte med miljöpartiets styrelse och riksdagsgrupp och inom kort kommer mp:s språkrör att på motsvarande sätt delta på socialdemokraternas möten. Enligt Maria Wetterstrand har vänsterpartiet också bjudits in, men de ska ha tackat nej.

    Till SvD bekräftar Lars Ohly att han säger nej till en rödgrön valplattform, och avvisar alla ”förhandlingar och kompromisser” före valet.

    I mina ögon är den strategin möjligen begriplig – men sannolikt förödande.

    När flera partier av olika storlek går samman om en gemensam plattform så innebär det med nödvändighet kompromisser. Vissa kommer att känna sig som vinnare, andra som förlorare. I de borgerliga allianspartierna så står det tydligt och klart att det är kristdemokraterna som är förlorarna. Ohly är förstås medveten om att ett motsvarande öde skulle kunna drabba hans vänsterparti.

    Jag har själv argumenterat för att oppositionspartierna bör förhandla sig samman om en gemensam valplattform inför 2010. Jag är knappast ensam om att se detta som den bästa chansen att få bort den borgerliga alliansen från regeringsmakten. Men med Ohlys besked så ser utsikterna för en sådan plattform plötsligt mörka ut.

    Dock ska man inte utesluta att samtalen mellan s och mp nu kan komma att intensifieras. Kommer man överens om en tillräckligt bra och attraktiv gemensam politik att möta väljarna med, så är det möjligt att vänsterpartiets stöd inte behövs. Då kan de sitta där och vara kompromisslösa för sig själva.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Den kompromisslösa vänstern"

     

    Anonymous Anonym skrev... (12 februari, 2008 10:11) : 

    Det här är nog den enda fråga där jag håller med vänsterpartiet. Jag tror att det är förödande med den pågående färden mot ett tvåpartisystem där nyanserna mellan partierna inte tillåts vara synliga och därmed blir det enda existerande valet för väljarna två urtvättade alternativ.

    Det blir väldigt tråkigt att bara ha två alternativ i valet. Rimligen finns det fler intresanta synvinklar på aktuella samhällsfrågor än så. Och det är när åsikter bryts mot varandra i konflikt som intressanta nya tankar tänks - inte när partisekreterare sitter och jämkar ihop partiprogrammen.

     

    Anonymous Anonym skrev... (12 februari, 2008 13:29) : 

    Det här handlar ju förstås om ifall man vill ändra regering eller ändra politik. Att svansa efter sossarna betyder lägre skatter för dom rika - men i långsam takt. Utförsäljning av det gemensamma - men för att dom är "tvungna". Ett vänsterparti som inte går till val på vänsterpolitik kan aldrig vara ett trovärdigt alternativ.

     

    Anonymous Anonym skrev... (12 februari, 2008 15:54) : 

    Det är rätt beslut av Vänsterpartiet, men det borde ha kommit för flera år sedan.

    Gällandes inflytandet så är det ett vågspel, V kan både vinna och förlora på detta. Men ur andra vinklar så är det ett nödvändigt beslut. Vänsterpartiet har allt att vinna på att vara tydliga med sin egen politik och inte agera bihang och vänsteralibi för socialdemokratin.

     

    Blogger Jörgen L skrev... (12 februari, 2008 22:26) : 

    Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

     

    Blogger Jörgen L skrev... (12 februari, 2008 22:29) : 

    Skrev följande på Linanders blogg, det passar här också:

    Tja, det är ju ett sätt att inte göra väljarnas val meningslöst kan man ju säga.

    När det gällde alliansen var det ju redan på förhand bestämt vilken politik som skulle föras, så då spelade det ju ingen roll vilket parti folk röstade på, det skulle ju bli samma sak ändå.

    Jag måste säga att det är bättre för mig som väljare att kunna veta:
    1. Vinner de rödgröna så blir det nån slags kombination av deras sammanlagda program, med tyngdpunkten på (s) förslag. Om jag vill att tygdpunkten ska ligga mer åt det gröna hållet röstar jag (mp), vill jag att det ska vara lite mer radikalt så röstar jag (v).

    Vad är problemet?

    Röstar jag på sossarna vet jag att de antagligen kommer att vara beroende av de andra, men att i varje fall (v) kommer att stödja deras förslag eftersom borgarnas sällan är bättre ur deras synpunkt. Röstar jag på (v) så vet jag att det nog inte går att få igenom så mycket men det kanske kan bli lite bättre än om (s) styrde själva. Samma för (mp) i deras frågor.

    Så på vilket sätt skulle det vara bättre för mig som väljare ifall de redan innan kompromissar ihop sig innan valet? Då minskar ju mina möjligheter som väljare att påverka vad det blir i slutändan eftersom jag inte kan ändra tyngdpunkten i en sån kompromiss.

    Möjligen skulle det kunna vara nån högersosse som tycker att varje påverkan av de andra två är tillräcklig för att hoppa av högerut, men rimligen begriper de väl detta ändå även om det inte formuleras ett gemensamt program före valet.

    I praktiken visar det ju sig att det aldrig går att genomföra exakt det man lovat i förväg ändå, ett val är ju inte en folkomröstning om en lista konkreta förslag man vill ha genomförda, utan snarare ett utpekande av en riktning, av vilka frågor man tycker är viktiga och vilka grundvärderingar man vill ska styra.

    Sen är det ju upp till riksdagen att göra politik och lag av en sammanvägning av allt detta. Som väljare vill jag inte rösta om sakfrågor utan om ideologier och inriktning på politiken, jag vill ha människor där som delar mina grundvärderingar så långt möjligt, inte en åtgärdslista.

    I övrigt hoppas jag att opinionsundersökningarna före valet kommer att visa på en klar vänsterseger så att jag med gott samvete kan rösta på piratpartiet… :-)

     

    Anonymous Anonym skrev... (14 februari, 2008 09:04) : 

    Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

     

    kommentera