Högervindar och s-förnyelse
I går presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) en undersökning som visade att en kombination av en högervind bland väljarna och en trötthet på s-regeringen, var huvudorsakerna till maktskiftet i valet 2006. ”Aldrig tidigare har en så stor andel av svenska väljare, 46 procent, placerat sig själva till höger längs vänster-högerdimensionen som i samband med 2006 års val”, skriver statsvetarna Henrik Oscarsson och Sören Holmberg vid Göteborgs universitet som gjort valundersökningen. Ett rekordstort antal väljare bytte parti jämfört med valet innan, nästan fyra av tio röstande (37,1 procent). Många av dessa partibytare övergav socialdemokraterna för att de föredrog de borgerliga allianspartiernas budskap om jobb, utbildning och skatter. Detta är faktorer som socialdemokratin måste ta på allvar. Det finns all anledning för Mona Sahlin och hennes kollegor i partiledningen att fundera över bristerna i den politik vi mötte väljarna med senast – och inte bara racka ned på det alternativ som folket faktiskt röstade fram. I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag går i stället Sahlin och partiets nye ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros till hårt angrepp på regeringen – som man anklagar för att ha gjort stora ofinansierade skattesänkningar under brinnande högkonjunktur, ha fumlat bort arbetsmarknadspolitiken, svikit arbetslinjen, samt föra en politik som leder till fler bidrag. Som svar på detta utlovar socialdemokraterna en återställning av a-kassan till 80 procent om de vinner valet 2010. Detta var i och för sig väntat och antagligen också rimligt. Däremot är åtgärden i sig knappast något uttryck för någon ny, offensiv socialdemokratisk politik på arbetsmarknadsområdet. Frågan är dock hur förnyelsen av s-politiken ska se ut. Tidningen Fokus gör ett försök att sätta fingret på vad som försiggår i partiet. Mona Sahlins strateger sägs anse att socialdemokraterna måste ha högre förtroende än de borgerliga när det gäller jobb och ekonomi. Däremot tycker de, enligt Fokus, att det räcker att ”spela oavgjort” om skolan. Artikeln är intressant, och det är värt att notera att Mona Sahlin, genom att inte vilja låta sig intervjuas om partiets förnyelsearbete, tycks bekräfta tidningens tes om att hon medvetet håller sig borta från politiken och i stället ägnar sig åt att ”bygga image”. Samtidigt innehåller ändå DN-artikeln en del tydliga politiska budskap: En starkare arbetslinje, ett starkare näringsliv och en starkare kunskapsnation. Detta sägs ska åstadkommas genom ett slopat vårdnadsbidrag, underlätta deltagande i arbetslivet för de som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning, betonande av a-kassan som omställningsförsäkring, 2 miljarder mer än regeringen i satsning på forskning och utveckling 2008-2010, introjobb för unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, fortsatt utbyggnad av högskolan, samt stimulans av kompetensutveckling i arbetslivet. I mina öron låter detta som välkomna besked, om än inte särskilt nyskapande. Om socialdemokratin ska framstå som valbar 2010 lär det behövas en stark kombination av god, beprövad socialdemokratisk politik – i stil med vad Sahlin och Östros nu skisserat – och nya, friska förslag – inte minst på arbetsmarknadsområdet. Andra skriver intressant om politik, socialdemokraterna, förnyelse. |
Kommentarer om "Högervindar och s-förnyelse"
"skattesänkningar under brinnande högkonjunktur"... ja jösses!
Att lägga sten på börda på det sättet!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är värt att notera att "åtgärderna" alla är av typen "ge mer pengar" men att hon ingenstans berättar var pengarna ska komma ifrån.
Sen är det ju intressant att se att de kommer med direkta lögner som tex "Den expansiva finanspolitiken tvingade Riksbanken att höja räntan - vilket har gjort investeringar dyrare för hushåll och företag."
Då Riksbanken själva i sina rapporter skriver att regeringens politik har hjälpt till att hålla NERE räntan.
sen har vi "Samtidigt har långtidsarbetslösheten bitit sig fast. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har fyrdubblats."
Där har ju AMS berättat tydligt att detta endast är den öppna arbetslösheten och att det beror på att man dragit ner på "åtgärder"
Men att den totala arbetslösheten för ungdommar sjunker.
Jag skulle kunna fortsätta men dessa exempel räcker för att visa på vilket felaktigt snömos det är.
Pengarna BORDE komma från högre beskattning av förmögna och höginskomsttagare, skatt på aktietransaktioner, skatt på koldioxid utsläpp plus andra miljöförstörande åtgärder, rekordböter för att ha svart arbetskraft, indrivning av kriminellas orättmätigt tillskansade tillgångar (oavsett brottet, det borde drabba Skandiadirektörer lika som Bandidos och OG) samt LITE högre skatt för låginkomsttagare.
Med mera.
Men det ommer aldrig socialdemokraterna att säga mer.
Läste debattartikeln efter att ha sett din bloggpost. En stor trötthet utbreder sig. Dels var det ovanligt tråkig läsning, dels innehöll det ju, precis som du skrev, inget nyskapande även om kanske en del besked var "välkomna." Skulle bara fattas annars!
Tråkigast är dock att även paret Sahlin/Östros verkar sitta fast i det liberalmonetaristiska synsätt som gällt ända sedan Persson var finansminister. "Ofinansierade skattesänkningar" - ja, vad skulle det vara för mening med att "rob Peter to pay Paul"? Klart att de måste vara "ofinansierade" för att få effekt. Däremot kan man diskutera politiken från fördelningssynpunkt - det vore väl vad man kunde ha väntat sig från dessa två.
Saningen är att det fanns gott om utrymme både för skattesänkningar och utgiftsökningar. Men åt vem och för vilka ändamål - det är vad man borde diskutera i stället för att tjata på med det kamrersmässiga synsätt som numera är obligatoriskt.
F.ö. har räntan varit stigande sedan mitten av 2005.
Det här är inget försvar för alliansens politk men ett uttryck för den känsla av uppgivenhet som infinner sig inför alternativen. Uppenbarligen tror man att det blir lika enkelt att vinna nästa val som att öka på i opinionsundersökningar.
Jag skulle verkligen vilja att socialdemokratin tog bladet fr[n munnen och vågade säga "vi är solidariska och med alla dessa rättigheter kommer en hel del skyldigheter - som att jobba om man kan"...
Sen vore det skönt att få höra rakt ut "vi vill inte att man ska tjäna människovärde på att ha mer pengar" eller att "köer inom sjukvård ska inte variera beroende på hur mycket pengar du har utan på behov". Och att akutvård i glesbyggd aldrig kommer gå med vinst.