Offentliga trådlösa nätverk

Waldermar Ingdahl från tankesmedjan Eudoxa publicerade idag en debattartikel i SvD där han argumenterar för utbyggandet av ett offentligt trådlöst nätverk, ett ...mobilt internet som ligger som ett digitalt moln över staden. Idén är inte ny, tvärtom pågår flera sådana experiment runt om i världen. Bland annat har Gotlandskommun finansierat ett flertal ”surfzons” runt omkring på ön vilka jag hade stor nytta av när jag var där i somras. Men det är bra att Ingdahl gör sig besväret att ta upp frågan inför offentligheten för tyvärr så har alla ännu inte kommit så långt som Gotlandskommun. Jag är helt övertygad om att offentliga trådlösa nätverk är nästa steg i informationssamhällets framväxt och de områden som hoppar på trenden tidigt kommer att ha möjlighet att utveckla ett innovativt klimat som i längden ger stora tillväxtfördelar. Sen snubblar dock Ingdahl runt en del i sin artikel när han resonerar runt vem som ska bygga detta nät och hur det ska finansieras. Som den liberal han är ställer han sig tveksam till offentlig finansiering (trotts att det handlar om ett offentligt nätverk) samtidigt som han verkar ana att det skulle bli svårt att hitta andra vägar att gå. För er som befinner sig i denna tveksamhet vill jag rekommendera 404 av Ilshammar och Larsmo (Atlas). Även om boken är något journalistisk har den en stor förtjänst i och med att den (bland annat) vill påminna om tidigare erfarenheter från epoker av teknologiska framsteg. Speciellt vad det gäller statens roll i utbyggandet av infrastruktur. Uppmaningen är att vi borde dra följande lärdom från byggandet av kanaler, järnvägar och motorvägar med mera: att sådana omfattande investeringar oftast inte kan vara lönsamma i sig. Och att marknaden därför inte kommer att ta ansvar för dess finansiering, men att dessa investeringar ofta är väldigt samhällsekonomiskt lönsamma och därför bör göras. Orsaken till att investeringar i infrastruktur ofta är olönsamma men samhällsekonomiskt viktiga är att effekten av infrastruktur är så mycket större än den direkta nyttan. Kanal- och järnvägsbygge under 1800-talet är utmärkta exempel: Båda var avsedda att underlätta transport och båda visade sig vara direkta förlust projekt (och hade aldrig kunnat genomföras om inte staten gått in och hjälpt till) men utvecklingen av den då nya infrastrukturen kom att lägga grunden för en gigantisk innovativ industriell tillväxt när hundratals ingenjörer och företag runt om i världen engagerades. Många av de stora framgångsrika industrierna, inte minst de svenska sådana, kan direkt härledas till dessa satsningar. För att inte nämna hur den nya möjligheten att resa fullständigt revolutionerade det tidiga industrisamhället och lade grunden för det moderna samhällets utveckling. På samma sätt kan satsningar på informationsinfrastruktur lägga grunden för framtida ekonomisk tillväxt. Om bara det finns en politisk vilja. Infrastruktur behöver nämligen inte vara liktydigt med betong, infrastruktur kan lika gärna byggas med fiberteknik...