Ekot kokar soppa
På radio i morse toppade Ekot med "nyheten" att allt färre av de politiska tjänstemännen (politiskt sakkunniga, statssekreterare etc) i regeringskansliet kommer från arbetarklassen. Det har i stället blivit allt vanligare att dessa tjänstemän är jurister och ekonomer. Jämfört med tidigare stiger utbildningsnivån bland de politiskt anställda, konstaterar Ekot, även om många av dem inte har avslutat sina studier. Det är också vanligt att politiska tjänstemän har en bakgrund inom SSU och/eller Socialdemokratiska studentförbundet. Själv har jag svårt att se på vad sätt detta skulle vara ett problem. Det är knappast någon hemlighet att trycket på politiken är betydligt större i dag än för bara 10 år sedan. Förre statsministern Ingvar Carlsson uttryckte detta som att gårdagens politiker hade en ATP-fråga att hantera vart tionde år medan hans egen regering hade motsvarande tio ATP-frågor på bordet varje år. Och sedan dess har alltså trycket ökat. Inte minst vad gäller fokuseringen på enskilda statsråd och andra politiker. Att det då krävs såväl akademiska meriter som en ordentlig politisk skolning inom t ex ett ungdomsförbund för de politiska tjänstemännen är bara rimligt. Detta är också förklaringen till varför antalet politiskt anställda i regeringskansliet ökat med nästan 30 procent sedan Göran Persson tillträdde, trots hans uttalade ambition om motsatsen. En annan förklaring är också samarbetet med vänster- och miljöpartiet, som också fått utse politiska tjänstemän i regeringskansliet. Det är med andra ord inte mycket att orda om de spikar Ekot använt för att koka soppa. |
Kommentarer om "Ekot kokar soppa"
Ja, vad ska man säga om detta...Och en ännu vassare "nyhet" från ekot, som dock (ännu) inte gått ut i etern hittar man på ekots hemsida. Under rubriken "Politiska par bland socialdemokraterna" radas ett flertal par "ur den socialdemokratiska eliten" upp. (http://sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=772204). Journalistiken i Sverige tycks rulla vidare mot nya oanade höjder. Undrar hur länge det dröjer innan vi får se Lagerbäck bli walraffad av några falska shejker.
God middag.
Jag tycker ändå att det är en väsentlig fråga som Ekot tar upp. Visst är tempot högt och frågorna svåra att handha, men nog bör vi ha sådan respekt för fackligt aktiva och lokalpolitiker runt om i landet, ofta utan akademiska examina, som också är vana att hantera svåra frågor och ta politiska ställningstaganden utifrån sin erfarenhet som människor i arbete och vardagsliv?
Det handlar ju inte om att diskvalificera de med akademisk skolning, men nog är det ett stort värde på att det bland socialdemokratins makthavare finns gott om människor med arbetarbakgrund och erfarenhet av partiarbete i kommuner och föreningar?
På samma tema idag: blogg.s-info.se/laakso
Krister: jag såg texten om "politiska par", men är så jäkla trött på den diskussionen att jag inte orkade kommentera det.
Erik: självklart har jag respekt för fackligt aktiva och lokalpolitiker runt om i landet. Jag är väl medveten om att de har mycket att bidra med. Men att utgå från klasstillhörighet när man rekryterar politiska tjänstemän - eller vad det nu handlar om för jobb - är knappast rimligt. Om Ekot i sin studie hade funnit att det var väldigt ont om akademiskt utbildade regeringstjänstemän och att de rekryterats huvudsakligen bland ombudsmän inom arbetarrörelsen så hade det blivits nyhetsvinkeln.
Naturligtvis kan man inte |Utgå| ifrån klasstillhörighet, men nog är det värt att grunna lite på om den huvudsakliga rekryteringsbasen utgörs av studentföreningar på universiteten (om det nu är så, det är väl inte helt glasklart) istället för ur partiorganisationen ute i landet.
Självklart hade Ekots vinkling varit annorlunda om förhållandena varit annorlunda i motsvarande grad, men det är ju inte heller så att det är en tillfällig grej de hittat på utan en kontinuerlig undersökning sedan 1986. Balans och representativitet är något vi bör sträva efter i alla sammanhang så långt det är möjligt.
Mvh Erik.
erik: Är inte s-studentföreningar på universitet och högskolor runt om i Sverige en del av partiorganisationen i landet?
Nja, helt oproblematiskt är det inte, även om ekot överdriver. Jag har själv arbetat som politiskt anställd i RK och jag hör till dem som både har LO-bakgrund och akademisk examen (idealet?). Det är riktigt att man behöver hög utbildning för att motsvara de krav som ställs i ett modernt regeringskansli på 2000-talet. Men om erfarenhet från ett arbetsliv utanför politiken praktiskt taget försvinner innebär det ett problem, liksom om det nästan helt saknas människor med erfarenheter från fackföreningsrörelsen. Det innebär helt enkelt att en viktig kunskap och erfarenhet saknas bland de som ska förbereda besluten. Och det borde vara ett problem, åtminstone för en socialdemokratisk regering.
Till Anonym: Jo självklart är studentföreningarna en del av partiorganisationen, det var givetvis inte så jag menade och jag beklagar om du uppfattade det så, men jag måste instämma med Mats att det är problematiskt för en socialdemokratisk regering om urvalet snävar in för mycket. Jag anser för övrigt att det är flera jobb som skulle tjäna på annan arbetslivserfarenhet så att man inte går direkt från universitetet till djupt ansvarskrävande arbeten.
Naturligtvis överdriver Ekot, det är väl deras jobb, annars blev det väl ingen diskussion alls. :)
blogg.s-info.se/laakso
Ekot är fel ute. Politiskt sakkunniga är inte makthavare, de jobbar år makthavare. En bra politisk tjänsteman lär sig hur statsrådet man jobbar åt vill ha sina tal, brevsvar och debattartiklar skrivna och tar fram underlag som bygger på det. Om statsrådet håller talet eller skriver under artikeln är den hon som har det politiska ansvaret.
Självklart är det ett problem om statsråden bara anställer unga akademiker från medelklasshem som varit medlemmar s-studenter i ett år(för att utgå från den gängse bilden av hur det ser ut). Men problemet är inte demokratiskt utan handlar om att regeringen får sämre förmåga att verka om de politiska tjänstemännen är stöpta i samma form.
Efter några års arbete i Regeringskansliet vågar jag påstå att en akademisk examen (oftast juridik, ekonomi eller statsvetenskap) är nästintill nödvändigt för att göra ett bra jobb som "pol sakk". Alla andra på departementen har examen och språket kräver att man har en högre utbildning för att man ska hänga med. Den positiva nyheten är ju att socialdemokratins långsiktiga och omfattande satsningar på högskolan håller på att minska kopplingen mellan klassbakgrund och högskolestudier.
Läs mer om ämnet på min blogg!
Även om jag i min blogg ironiserat lite kring detta spörsmål måste jag även säga, som endast har gymnasie men trots detta jobbat på SB, att det är en tråkig debatt och visst är det som Joel säger i många fall behövs akademisk examen med tanke på omgivningen, MEN,
då tänker man bara på RK och glömmer att de pol.sak. ska förberedea statsråden för att möta väljare och partimedlemmar och ur det perspektivet är det i allra högsta grad oroande att de som rekryterars kanske har en dålig partiförankring och kanske kommer direkt från studier utan jobb innan.Det behövs fler med ´förvärvad partikunskap sen om dom har akademisk kunskap eller inte är ointressant.
Ja, själv inser jag att jobb inom RK är kört för min del. Jag har bara gymnasieexamen. Sedan har jag bara jobbat inom bank, IT-branschen, varit SSU-ombudsman, partiombudsman (EU-ombudsman, kampanjombudsman), suttit i landstinget i två perioder, varit ordförande i Färdtjänstnämnden, vice ordförande i Socialnämnden i Sundbyberg och sedan 01 ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Sundbyberg. Men jobba inom RK - nope - för jag har inga akademiska poäng.
Förövrigt fanns jag inte med på parlistan - upprörande. Men eftersom min man intervjuades av ekot och de då sa att han är gift med en lokalpolitiker i Sundbyberg (icke namngiven) så får jag väl vara nöjd... :-) OBS ironi!!!