Den svenska medieeliten

Med jämna mellanrum presenteras i medierna kartläggningar över vilka politiker som är släkt, gifta, eller buksvågrar med varandra. Inte sällan refereras det i dessa sammanhang till Anders Isakssons Den politiska adeln. Men det finns en annan ”adel” som sällan uppmärksammas på samma sätt: Sveriges journalistkår. I det senaste numret av den alltid angelägna pockettidningen Media i Fokus granskar frilansjournalisten Eva-Lotta Hultén just de medborgare som i tidningen benämns ”den mediala klassen”. Och påtagligt många av dem är släkt, gifta, sambos eller har barn ihop. De flesta har också, visar Hulténs granskning, medelklassbakgrund, släktingar i branschen, ett schysst boende i Bromma och talang för att mingla. I artikeln konstateras att politikers löner diskuteras ganska flitigt i medierna, men att de ekonomiska villkoren för dem som styr över medierna sällan tas upp till debatt – trots att löner för chefredaktörer och nyhetschefer rimligen kan ha lika betydelse för vilken journalistik som bedrivs som politikers löner kan ha för vilken politik som bedrivs. När tidningen Journalisten gör årliga enkäter där de ber ett stort antal svenska mediechefer svara på frågor om löner och förmåner vägrar många fortfarande att svara. Eftersom Media i Fokus kartläggning i hög grad handlar om släktskap i medievärlden så är det förstås ofrånkomligt att familjen Bonnier ägnas rätt stor uppmärksamhet. Men det är definitivt ingen nidbild av något maktfullkomligt familjeimperium som målas upp; en karikatyr som tyvärr är rätt vanlig när människor yttrar sig eller skriver om Bonniers. I stället berättas om hur Gerhard Bonnier (född Gutkind Hirschel) år 1804 öppnade bokaffär i Köpenhamn; hur hans son Albert flyttade till Stockholm och där grundade Albert Bonniers förlag år 1837. Och sedan följer en imponerande historia om en mycket inflytelserik familj och en av Sveriges största mediekoncerner. Andra viktiga mediefamiljer som nogsamt gås igenom är Stenbeck och Hjörne. Dessutom berörs relativt stora familjeägda medieföretag i Sverige som bland andra familjen Hamrins Herenco (som i sin ägo har exempelvis Jönköpings-Posten, Smålandstidningen och Västgöta Tidningar), samt familjen Ander (som sammanlagt äger elva dagstidningar, med Nya Wermlands-Tidningen som flaggskepp). Det vore en övermänsklig uppgift att sammanfatta hela Eva-Lotta Hulténs gedigna reportage, och skulle jag nu ändå lyckas så fanns det ju ingen anledning för dig som läser detta att köpa det nya numret av Media i Fokus. Och det tycker jag att du ska göra! Det är definitivt värt de 55:- som tidningen kostar. Bättre mediegranskande journalistik får man leta efter. * * * PS: Okej då. Några av de mer eller mindre kända mediepar som räknas upp i reportaget är Niklas Silow (chefredaktör för Punkt SE) och Lena K Samuelsson (chefredaktör på Svenska Dagbladet), Robert och Lotta Aschberg (båda bland annat programledare på tv), Susanna Popova (bland annat programledare på TV8 och tidigare ledarskribent på SvD) och Johan Hakelius (krönikör i Aftonbladet och spanare i P3), Anna Lindmarker (nyhetsankare och reporter på TV4) och Lars Weiss (konsult och f.d. Aktuelltchef), Anna-Clara Welander (editionschef på Expressen) och Bengt Bengtzon (bilagechef på Expressen), Annika Hagström (journalist) och Anders Ehnmark (författare och kulturskribent i Expressen), Carin Hjulström-Livh (programledare i SVT) och Stefan Livh (radiojournalist), Charlotte Permell (programledare på Mitt i naturen på SVT) och Tomas Ramberg (reporter i P1), Helena von Zweigbergk (författare och programledare för Filmkrönikan) och Bengt Ohlson (författare och krönikör i DN), Ingalill Mosander (reporter på Aftonbladet och SVT:s Go’kväll) och Jan Mosander (reporter på Ekot), Inger Arenander (politisk kommentator i P1) och Bengt Albons (politisk kommentator i DN), Jennifer McShane (presschef på Kanal 5) och Jens Stenberg (chefredaktör på Café), Katarina Hultling och Albert Svanberg (båda på SVT Sporten), Lena Katarina Swanberg (författare och journalist) och Kjell Swanberg (journalist och krönikör i DN), Lydia Capolicchio, Martina Haag (krönikör och författare) och Erik Haag (tv-producent), Mona Hambraeus (nyhetschef på P1:s Vetenskapsradion) och Ulf Hambraeus (politisk reporter på Rapport), Petra Aschberg (chefredaktör för Föräldrar & Barn) och Richard Aschberg (reporter på Aftonbladet), Unni Jerndal (nyhetsankare på Ekonominyheterna TV4) och Mats J Larsson (tf redaktionschef på DN), Katarina Sandström (nyhetsankare på Rapport) och Tommy Borgström (journalist och tidigare chef för Ekonomiekot samt forskare vid Handelhögskolan i Stockholm). Så. Fått ert lystmäte av skvaller? Själv tycker jag inte att det är det minsta märkligt att människor blir ihop med andra i samma bransch. Sverige är trots allt ett rätt litet land, och har man likartade yrken så är chansen stor att man också har likartade intressen. Vad jag inte begriper är varför Anders Isaksson och andra verkar tillmäta det så stor betydelse att människor inom politiken faller för varandra och att deras barn intresserar sig för samma frågor som sina föräldrar. Andra skriver intressant om media, journalister, Media i Fokus.