Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    söndag, februari 04, 2007

    Vilken kultur ska stödjas?

    Flera bloggare har uppmärksammat att kulturföreningen Södra Fot efter att ha en arrangerat allsångskväll med tema progg- och kampsånger inte beviljas ekonomiskt stöd från Skarpnäcks stadsdelsnämnd, med motiveringen att man bedrivit partipolitisk propaganda.

    Och visst, ett arrangemang betitlat Allsång mot Alliansen kan nog uppfattas som ett politiskt ställningstagande. Men Södra Fot är noga med att påpeka att de är en partipolitiskt obunden ideell förening. Däremot är deras verksamhet politisk såtillvida att de låter lokala band och kulturgrupper utan pengar verka i Teaterhuset gratis. De producerar även teaterföreställningar med asylsökande, långtidsarbetslösa och hemlösa på scenen – och de gör det som en medveten politisk handling.

    Ändå skriver den borgerliga majoriteten Skarpnäcks stadsdelsnämnd att för att erhålla offentligt stöd så måste en förening säkerställa en opolitisk verksamhet. Södra Fot uppfattar detta, med viss rätt, som ett steg i en oroväckande utveckling för kulturen och för det fria ordet. De betraktar sitt politiska ställningstagande som något de nu får repressalier för från den politiska ledningen i Skarpnäck, och upplever att de borgerliga vill tysta en kulturaktör.

    Detta aktualiserar den intressanta frågan om vilka kulturyttringar som bör kunna få ekonomiskt stöd från skattebetalarna. Finns det bättre och sämre kultur, och vilka är det som ska avgöra detta?

    En helt annan händelse där andra instanser än kulturlivet fällt avgörande av vad som kan kallas kultur och inte, har inte alls rönt samma uppmärksamhet som fallet Södra Fot. Det är Kammarrätten i Göteborg som nyligen avgjort ett mål där frågan varit om en filmvisning för en enda person kan kallas biografföreställning.

    Detta har nämligen hyfsat stor betydelse. Om visningen räknas som bio så beläggs den med bara 6 procents moms – precis som vid konserter, balett, opera eller annan jämförlig verksamhet – kulturmoms helt enkelt. Men anses det vara någon annan form av filmvisning så är momsen 25 procent.

    Avgörande i målet var sannolikt att filmerna i det här fallet inte ansågs vara kultur. Verksamheten som granskades var Galax Video i Göteborg, där publiken tittar på pornografisk film var och en i enskilda små rum. Detta, slog Kammarrätten fast, var vare sig kultur eller bioföreställning.

    Då infinner sig den intressanta frågan vad som anses vara pornografi. Jag har själv aldrig besökt Galax Video i Göteborg och har därför ingen uppfattning om deras utbud. Men jag gissar att Kammarrätten kommit till ett annat beslut om där visats ”erotiska” filmer som Varats olidliga lätthet, Lady Chatterleys älskare eller Bitter Moon.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Vilken kultur ska stödjas?"

     

    Anonymous Anonym skrev... (04 februari, 2007 18:01) : 

    Svaret på frågan är i princip enkelt. Ingen kutlturaktör bör erhålla stöd från staten. Kulturen kan skötas av marknaden.

    Om man tvunget vill ha ett statligt kulturstöd bör det utformas väldigt generellt och inte kräva byråkratiska eller politiska prövningar. Annars hamnar man oundvikligen i sådana här situationer. Inte för att nämnden verkar agerat fel i det här fallet.

     

    Anonymous Anonym skrev... (04 februari, 2007 18:06) : 

    "Och visst, ett arrangemang betitlat Allsång mot Alliansen kan nog uppfattas som ett politiskt ställningstagande."
    Minst sagt ett understatement...

    "Men Södra Fot är noga med att påpeka att de är en partipolitiskt obunden ideell förening."
    Det är väl ändå vad man faktiskt _gjort_ som spelar roll! inte vad man påstår sig göra..

    Bidrag är ingen "rättighet". Återigen ett mkt bra exempel på varför statliga kultur-bidrag bör minskas till ett minimum. SAP eller LO tex får gärna stödja Södra Fot med _sina_egna_pengar_ om de vill.

    Avslutningsvis:
    "To compel a man to furnish funds for the propagation of ideas he disbelieves and abhors is sinful and tyrannical." --Thomas Jefferson

    Klart som korvspad!

     

    Anonymous Anonym skrev... (05 februari, 2007 00:05) : 

    Ett alldeles ypperligt exempel på varför viss verksamhet inte skall finansieras av staten/kommuner med stulna pengar. Politiker, byråkrater, statliga/kommunala tjänstemän är egoister precis som alla andra, och gynnar därför sina egna intressen.

    Socialister verkar tro att staten och deras tjänstemän är en altruistisk institution som är befriad av egenintresse. Att spendera andras pengar på andra är det absolut bästa sättet att slösa med pengar utan att uppnå resultat.

     

    Anonymous Anonym skrev... (05 februari, 2007 03:15) : 

    Intressant text, med tanke på ditt senaste inlägg. Otyget inom vänstern att maskera politisk propaganda som kultur är väl ändå ett tydligt exempel på att inte stå för sina åsikter (genom att hävda att de inte är åsikter).

     

    Anonymous Anonym skrev... (05 februari, 2007 05:00) : 

    Dessutom är det hela ett samarbete mellan stadsdelsnämnden, södra fot och skolorna i Skarpnäck. Det är med andra ord som om Stockholm Vatten, eller ett äldreboende, hade tagit resurser från sin verksamhet för att arrangera en partipolitisk agitationskväll.

    PM om Teaterhuset

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (05 februari, 2007 10:18) : 

    Några kommentarer:

    Först och främst förvånar det mig inte att några av er levererar den uttjatade ramsan om att allt offentligt stöd till kulturen bör avskaffas och marknaden lösa allt. Detta är dock inget jag sympatiserar med. Jag menar att det finns kulturella värden som bör få samhällets stöd och som inte skulle kunna klara sig med marknadskrafternas godtycke. Huruvida just den verksamhet Södra Fot bedriver är en sådan kan jag inte bedöma.

    Men det är onekligen ett problem som uppstår då politiker och tjänstemän ska göra avvägningar om vilka verksamheter som är värda att stödja. Även här handlar det förstås om godtycke, och politiker är inte mer än människor som kan låta sina privata känslor gå före rationella överväganden.

    Sedan är det en viss skillnad på att ta politisk ställning och att vara partipolitiskt bunden. Mitt intryck är att den allsångskväll Södra Fot arrangerat var just ett uttryck för ett politiskt ställningstagande – något de inte förnekar. Men av det följer inte att deras etikett om att vara partipolitiskt obundna skulle vara felaktigt.

     

    Anonymous Anonym skrev... (05 februari, 2007 10:58) : 

    Problemet är att om en organisation (södra fot i detta exempel) är beroende av en annan organisation (stadsdelsnämnden) -- om vi nu tillåter oss att kalla en nämnd för en organisation -- så bör de två parterna ställa sig oberoende till varandra.

    Detta innebär att på samma sätt som politikerna i stadsdelsnämnden inte ska lägga sig i vilken verksamhet som bedrivs (så länge den är inom ramarna för vad som avtalats) så bör inte södra fot lägga sig i hur stadsdelsnämnden styrs (så länge det är inom det implicita kontrakt som finns mellan medborgare och förtroendevalda).

    I detta fall har södra fot lagt sig i styrningen av stadsdelsnämnden eftersom de använt sina medel för att ge stöd till en falang som strider om makten i stadsdelsnämnden.

    Implicit blir detta en form av muta, där södra fot stöder ett politiskt block med förhoppningen att de då ska få mer bidrag om detta block vinner.

    Detta torde de ha varit medvetna om, och de har därmed tagit en medveten risk eftersom det inte var garanterat att "deras" block skulle vinna. Som man bäddar får man ligga, kort sagt.

    I ett större perspektiv visar det dock på problemet med när bidrag saknar en tydlig styrning, dvs när det inte anges tydligt vad som ska gälla för de organisationer som får bidrag. Saknas denna styrning, eller tydliga regler, upplevs politikernas beslut som väldigt ad hoc, vilket skapar en tveksamhet.

    Oavsett vilken inställning man har till bidrag till kultur, idrott och fritidsverksamnhet borde man kunna komma överens om att det ska finnas tydliga spelregler för dessa bidrag.

    Är man helt emot bidrag blir givetvis regelverket ganska enkelt, eftersom man då anger att inga bidrag ska ges, men om man vill ha en viss mängd bidrag bör man ange ett antal regler, exempelvis målgrupper (ska exempelvis enbart projekt för barn och ungdomar ges stöd), redovisningsskyldigheter, verksamheter, osv.

    Dessa regler måste inte vara extremt detaljerade, så länge reglerna är tydliga också i sin tolkning.

    För mig personligen bör då ingå att den verksamhet som ges bidrag inte ska ha partipolitisk prägling, men däremot ser jag inga fel i att även politiska organisationer kan få bidrag för icke partipolitisk verksamhet.

    För att ta ett exempel; om unga örnar -- som har en tydlig socialdemokratisk koppling -- söker bidrag för att bedriva en ungdomsgård så bör inte det bidraget diskvalificeras enbart för att det är unga örnar som söker bidraget. Så länge som verksamheten har en tydlig redovisning, och så länge som den bedrivna verksamheten är tillgänglig för alla ungdomar (dvs utan medlemskrav) så bör bidrag kunna utgå (ja, jag är alltså för ett visst stöd till verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar).

    Sedan kanske det hade varit mer önskvärt att upphandla verksamheten, men det finns alltså inget principiellt problem med att ge bidrag till en partipolitiskt knuten organisation, utan det bör primärt vara verksamheten som är avgörande.

    Vilket för oss tillbaks till södra fots verksamhet, vilken onekligen verkar ha varit partipolitiskt knuten och alltså var det helt korrekt att dra in bidraget.

     

    Anonymous Anonym skrev... (05 februari, 2007 13:33) : 

    Håller i stort sett med Mattias om det problematiska i det att de som kallar sig "fria" egentligen är beroende av det offentliga, dvs. partipolitiskt tillsatta organ, såsom stadsdelsförvaltningen i det här fallet. Man biter inte gärna den hand som föder en.
    Jag kollade runt lite på webben och det står att stadsdelsförvaltningen fattade ett inriktningsbeslut för att kontraktera Södra Folkliga teatern AB under 2004-2006 med inriktning att verksamheten ska permanentas inom stadsdelen. Verksamheten är ett kulturpedagogiskt projekt i samarbete med skolnämnden. I samma dokument står det om genomförandeperiod : 2004-2006, kostnad, budget : 2 600 000 kronor. Stadsdelens ekonomiskt största insats. samt eventuell fortsättning : Arbetet pågår och i dagsläget finns ingen utvärdering klar och för 2007 saknas i dag finansiering. Diskussioner pågår och möjligheten till EU-bidrag undersöks.
    Nu blev det inte förlängning på det projektet, och om det kan man tycka vad man vill.
    Vad gäller "partipolitiskt obunden" gäller det också storheter som Hyresgästföreningen och TCO som också kampanjade mot Alliansen.

     

    Anonymous Anonym skrev... (05 februari, 2007 19:35) : 

    "Jag menar att det finns kulturella värden som bör få samhällets stöd och som inte skulle kunna klara sig med marknadskrafternas godtycke."

    - Och vad är då anledningen till att de inte skulle klara sig utan att någon frivilligt köper deras tjänster/produkter? Jo, att de inte vill betala för det. Ganska enkelt eller hur?

    Antingen så är man beroende av subventioner, och då förtjänar man det inte, eller så är man inte beroende av subventioner, och då behöver man det inte.

     

    Anonymous Anonym skrev... (06 februari, 2007 10:32) : 

    @ Robin Hood:

    Med det resonemanget kan vi lägga ner rättsväsendet och grundforskningen. Mycket få personer ger frivilliga bidrag till försvar, polis och domstolar, eller för den delen kring forskning i partikelfysik.

    Det rör sig helt enkelt om offentliga varor, i produktionen av vilka staten har och bör ha en viktig roll. I den mån vissa kulturyttringar kan räknas dit är närmast en smakfråga.

     

    kommentera