Folkpartiets pr-problem

För andra dagen i rad domineras DN Debatt av en framträdande folkpartist som levererar kritik. Denna gång är det fp-veteranen och förra riksdagsledamoten Ana Maria Narti som står för kritiken, och i skottgluggen står folkpartiet självt. Ana Maria Narti menar att det inom folkpartiet råder en parallell hierarki – en annan än den som speglar den synliga strukturen, men kan inte svara på om den är ”medvetet skapad av partiledningen eller om den har vuxit fram ur dagliga rutiner”. En effekt av denna parallella hierarki, enligt Narti, var att förra årets valkampanj kännetecknades av att ”vissa högt placerade kandidater tillät sig att ofta och bestämt komma med uttalanden som klart gick emot partiets program och landsmötets beslut”. Ana Maria Nartis egna förklaring till ”denna oacceptabla dubbla struktur” är att ”Sensationshungern har under alldeles för lång tid styrt ledningen” för folkpartiet. Att väcka stor uppståndelse, att komma med dramatiska ”utspel”, har varit ledande. ”Några få medlemmar i stånd att sätta i gång mediedramaturgin har fått oinskränkta friheter”, skriver Narti. Det kommer verkligen inte an på mig att ha några synpunkter på folkpartiets interna demokrati eller hur de bedriver sitt opinionsbildningsarbete. Däremot kan jag konstatera att partiet uppenbarligen har problem för närvarande. Man sjunker som en sten i opinionsmätningarna och har blivit ett sänke för alliansregeringen. DN:s huvudledare i dag handlar om just fp och har den olycksbådande rubriken ”Alliansens svagaste länk”. När partisekreteraren i ett krympande liberalt parti angriper en regeringspartner för att vara för liberalt, och när en nyss avgången riksdagsledamot och partiveteran öppet kritiserar sitt parti för att ha låtit ”pr-tänkande /.../ gått före allt annat, fast denna strategi flera gånger har visat sig vara destruktiv” – då har man uppenbarligen problem. Och det handlar nog inte bara om dålig pr. Andra skriver intressant om politik, folkpartiet, pr.