Hur liberal får man vara i regeringen?

De senaste åren har många folkpartister hörts muttra om att ”alla ska minsann vara liberaler nuförtiden”, och för att verkligen markera att man var det verkligt liberala alternativet lade folkpartiet till ordet ”liberalerna” i partiloggan för några valrörelser sedan. Och visst, i Sverige förefaller ”liberal” ha blivit en attraktiv etikett på den politiska högerkanten. Det förr så vanliga prefixet social- är dock inte längre så vanligt förekommande, vare sig i folkpartiet eller i några andra borgerliga partier. I dag satte folkpartisekreteraren Erik Ullenhag ned foten på DN Debatt och varnade för att det ”snarare [är] en nyliberal utveckling vi ser i centerpartiet”. Ullenhag menar att ledande c-företrädare ”talar om platt skatt och förespråkar mycket kraftiga skattesänkningar”. Förslag reses om marknadshyror och partiet är en skarp kritiker av svensk arbetsrätt och har återknutit till en gammal centertradition om att tala om grundtrygghet i stället för inkomstbortfall i socialförsäkringarna. ”För alla dessa ståndpunkter”, skriver Erik Ullenhag, ”går det att hitta nyliberala argument” – och tillägger att ”åsikterna hämtar knappast sin näring ur en socialliberal tradition”. Som socialdemokrat kan jag bara nöjt luta mig tillbaks och betrakta de borgerliga konvulsionerna. Återigen är det folkpartiet som framstår som splittraren av den förmätna enigheten inom alliansregeringen; tidigare var det ju som bekant fp-ledaren Lars Leijonborg som gjorde ett mediepolitiskt ”inspel” som inte var förankrat hos statsminister Reinfeldt. På SVT:s Rapport i morse menade den politiske kommentatorn Mats Knutson att Ullenhags artikel skulle ses som ett profileringsförsök inför en stundande partiledarstrid inom folkpartiet, då Knutson ansåg det självklart att Leijonborg skulle avgå under mandatperioden. Själv har jag svårt att tro att partisekreteraren skulle göra ett sådant här utspel utan partiledarens goda minne. Å andra sidan har ju Leijonborg en viss historia av att förneka kännedom om vad hans närmaste medarbetare har för sig... DN:s ledarskribent Niklas Ekdal skrev redan i går, innan Ullenhags utspel, en intressant betraktelse om just begreppet liberal och dess attraktionskraft i svensk politik. Ett citat från honom får avsluta detta: Bara liberalismen är en Mädchen für alles, varje medborgares angelägenhet. Det säger något om den frihetliga ideologins styrka men också om dess sårbarhet. Alla känner apan men apan känner ingen. Andra skriver intressant om politik, folkpartiet, liberalism.