Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    tisdag, december 02, 2008

    Ett förändrat politiskt landskap

    Den senaste opinionsundersökningen från Skop förefaller visa att de minsta partierna i riksdagen hänger löst inför valet 2010.

    Folkpartiet får stöd av 7,6 procent av svenska folket, vilket är en ökning med 0,3. Centerpartiet får 7,3 (+0,5), miljöpartiet 7,2 (+1,0), kristdemokraterna 5,9 (+0,4) och minstingen vänsterpartiet endast 5,4, vilket är en minskning med 2,3. Tar man med den statiska felmarginalen i beräkningarna innebär det att ett eller flera av småpartierna faktiskt riskerar att åka ut ur riksdagen.

    Det finns ett antal tänkbara scenarier för vad detta skulle kunna innebära.

    Om kd, c och/eller fp åker ut så spricker därmed Alliansen. Kvar står moderaterna med ett eller två mindre stödpartier. Det är inte sannolikt att en sådan konstellation kan skrapa ihop tillräckligt många mandat i riksdagen för att bilda regering.

    Då återstår det för Reinfeldt att se sig om efter nya samarbetspartner. Miljöpartiet hade kanske kunnat vara ett alternativ, men det hade ställt enorma krav på en förändrad miljöpolitik som m knappast skulle vara beredd att leverera. Dessutom har som bekant mp bundit upp sig för ett långvarigt samarbete med socialdemokraterna. Den dörren bör därför betraktas som stängd.

    Sverigedemokraterna har nästan halverats sedan Skops septembermätning från 4,7 till 2,6 procent av väljarstödet, men mycket kan hända innan 2010. Kommer de in så kan de inte uteslutas som potentiell Allianspartner. Reinfeldt har upprepade gånger fått frågor om detta – och konsekvent vägrat svara.

    Däremot har moderaterna gjort klart att man vill ge flykting- och integrationsfrågor en ökad politisk vikt. Ett exempel är det nya förslaget om ”startkontrakt” mellan staten och nyanlända, med hot om lägre ersättning om kontraktet bryts, samt utbildningar för nyanlända om ”svenska” värderingar som jämställdhet.

    Tittar man på den andra ändan av det politiska spektret så verkar det vara vänsterpartiet som har störst skäl att oroa sig för framtiden. Efter att tummultet om vilka som egentligen ingick i det rödgröna regeringsalternativet lugnat ned sig så har väljarstödet för v sjunkit betydligt. Åker de ut är Ohlys dagar som partiledare räknade, och hans efterträdare kommer att få ett mycket tufft jobb.

    Om ovanstående scenario skulle bli verklighet lär det bli svårt för s och mp att skapa ett tillräckligt parlamentariskt underlag. Skulle det i ett sådant läge vara möjligt att locka över ett parti från en sprucken Allians utan möjlighet att bilda regering själva?

    I september skrev Lars Stjernkvist och Håkan Wåhlstedt, tidigare partisekreterare för socialdemokraterna respektive miljöpartiet, att de var ”väl medvetna om att det för närvarande inte finns förutsättningar för samverkan över blockgränsen”, men menade att ”det viktiga är att miljöpartiet och socialdemokraterna redan nu formar ett samarbete som på sikt snarare underlättar än försvårar en sådan samverkan”.

    Jag höll med då och gör det fortfarande. I synnerhet om Sverigedemokraterna skulle finnas med i riksdagen. Samtidigt är förstås nyckelfrågan det politiska innehållet i ett sådant regeringsalternativ. Därför bör Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand – om de inte redan gör det – faktiskt börja resonera om vad för frågor man egentligen skulle vilja driva i en samarbetsregering med en tredje part, som rimligen har en del egna bestämda önskemål.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Ett förändrat politiskt landskap"

     

    Blogger Bengt skrev... (02 december, 2008 12:37) : 

    Jag kommer som kamrat 4 procent att rädda vänsterpartiet kvar om det kniper! Vi måste ha kvar vänstern som socialt välfärdspolitisk blåslampa i röven på Mona och de andra högerfalangarna (om de är kvar 2010). Något högersosse-parti blir det inte att rösta på för min del!

    Bengt Nilsson, sosse på vänsterflanken

     

    Blogger Robert Nordman skrev... (02 december, 2008 13:25) : 

    Ovanstående kommentator till trots tror jag inte att kamrat 4 % räcker denna gång, om (v) skulle ligga så lågt.
    Dock tror jag att de hänger kvar ändå, räddade av ungdomar som annars skulle skolka eller lägga röst på ytterlighetsparti på vänsterkanten. Det förutsätter att (sd) ligger på nivån över 4 %, för så ser den kausala kedjan ut: SD tar röster från allt från (m) till (s), men (v) tjänar på det genom en väldigt indirekt mobilisering.

    Så jag tänkte lägga en förutspåelse som jag sedan kan datera. Valresultat 2010 (ungefärliga siffror):
    S: 35 %
    MP: 7 %
    V: 6 %
    M: 24 %
    FP: 8 %
    C: 7 %
    KD: 4,5 %
    SD: 6,5 %
    Övriga: 2 %

     

    Anonymous Niklas Lindgren skrev... (02 december, 2008 21:12) : 

    Vilka partier som eventuellt åker ut är förstås en intressant fråga, men jag är lite brydd varför du tar upp den efter just denna mätning, där riksdagens småpartier ligger på ganska bekväma siffor mot hur det sett ut i en del andra mätningar på senaste tiden.

    Jag tror tyvärr att v klarar sig kvar i riksdagen. Det är lätt att vara i opposition när det är dåliga tider och många dras nog till deras enkla vänsterpopulistiska lösningar. Om det kniper när det drar ihop sig så kan de påräkna stöd från sossar, fi-röstare, kpml(r)-röstare (eller vad de heter nuförtiden) och diverse anarkisttyper som annars kanske inte skulle rösta. De lär också få mycket stöd från media i sådana fall.

    Vad gäller sd så får man komma ihåg att de hade runt 2,0 % i mätningarna före valet 2006, och 1,9 % i VALU-06, men sedan fick 2,9 %. Om samma systematiska fel fortfarande föreligger, så är deras "riksdagspärr" i opinionsmätningarna ungefär 2,7 %. Värt att ha i åtanke.

    Kd är ju det parti som haft de sämsta mätningarna och också tvingas ta regeringsansvar så de ligger nog mest risigt till. Kanske kan Göran Hägglund lyfta dem i valrörelsen?

     

    Anonymous Nils skrev... (03 december, 2008 00:55) : 

    Personligen tror jag att ifall Sd kommer in så blir det lättare för alliansen att få med sig Mp än för trekanten att få med sig något borgerligt parti (även om V skulle trilla bort under spärren och det bara är S+Mp som ett borgerligt parti ska behöva acceptera).

    Sedan innebär också dagens regler att alliansregeringen inte skulle behöva avgå ifall vänsterpartierna inte tog hjälp av dessa hypotetiska vågmästar-Sverigedemokrater. Skulle de verkligen vara redo att riskera få rubriker som "vänsterpartiet, sossarna, miljöpartiet och sverigedemokraterna går samman för att avsätta regeringen"?

     

    OpenID bjornaxen skrev... (11 december, 2008 01:56) : 

    Som tillägg till Nils så tror jag inte att Sd skulle välja att gå samman med S för att fälla en borgerlig regering. Det skulle i så fall vara ömsesidigt från S och Sd att alliansen fortsätter regera.

     

    kommentera