Samarbete mot monopolet
[UPPDATERAD] I DN:s kulturbilaga i dag Även Resumé uppmärksammar detta. Jag uppskattar verkligen det rika utbudet av tidskrifter i pressbyråer och andra butiker i Sverige. Det är fascinerande att se hur många tidningar det finns om tatuering, hälsa, jakt och bilar. Men påtagligt ofta så är det illa ställt med mer samhällsinriktad press. En delförklaring till detta är förstås krass kommersialism; de säljer inte lika bra som de mer glossiga magasinen med vackra människor på omslagen. Men detta är inte enbart beslut som fattas av konsumenterna eller kioskägarna. Den dominerande tidskriftsdistributören Tidsam, ägd av Bonniers, Allers, Hemmets Journal med flera, når 9 500 återförsäljare med 350-400 publikationer varje vecka. Och de väljer bort sådana som anses ”smala” (vilket inte syftar på omslagsmodellerna). För att få finnas med i Tidsams sortiment krävs dessutom att man hostar upp 250 000 kronor i avgift – plus en årlig distributionsavgift på 180 000 kronor, något mindre förlag givetvis har svårt at betala. Som ett alternativ finns Interpress med mer blygsamma 3-4 000 återförsäljare. Och inte heller där har samhällstidskrifterna någon större plats. ”Samarbetet” ska nu till att börja med starta ett eget parallellt distributionsnät, där tidskrifterna bland annat ska säljas på caféer. Jag kan bara önska dem lycka till och lovar att bidra genom att köpa en tidning eller två nästa gång jag köper en chailatte på någon av de nya försäljningsplatserna. * * * PS: Initiativtagarna till ”Samarbetet” skriver även ett debattinlägg i Journalisten där de konstaterar att det i dag inte finns en enda avvikande röst i Tidsams sortiment. Däremot finns det fler undertitlar till Amelia än samhällsmagasin. Andra skriver intressant om samhälle, media, monopol. |
Kommentarer om "Samarbete mot monopolet"
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Öh, varför skulle man kunna förvänta sig att få distribution gratis? Dessutom för något som ingen tydligen vill betala för att läsa...vad är det för trams?
Dessutom vaddå 'samhällsinriktad press' har ingen plats. Jag brukar inte ha några som helst problem att hitta varken The Economist eller Newsweek.
Å andra sidan, att starta eget distributionsnät är ju ett sundhetstecken och bra mycket bättre än att bara gnälla. Nu får vi väl se om det är någon som vill läsa tidningarna...
Emil, ingen har sagt något om gratis distribution. Vad det handlar om är en monopolliknande situation där ett antal stora förlag enats om regler som passar för dem och som i praktiken stänger ute mindre aktörer.
För oss som inte tror att marknadens osynliga hand är den bästa tänkbara leverantören av mångfald så känns det bra med alternativ. För er andra så finns ju alltid The Economist.
Jonas, på vilket sätt skulle en parallell distributionskanal organiserad av tre tidningar vara frikopplad från marknaden? Det är väl typiskt en del av marknaden? Eller skulle vänstertidningar inte vara en del av marknaden?
Emil, jag påstod inte att en alternativ distributionskanal skulle vara frikopplad från marknaden. Vad jag invände emot var dagens monopolliknande situation. Och monopol brukar väl inte libertarianer uppskatta, eller?
Korrekt att monopol inte är positivt, därför uppskattar jag som sagt att dessa tidningar skapar en alternativ distributionskanal.
Dock påsken du att marknaden inte klarade av att tillhandahålla alternativa tidningar. Varvid jag hävdar att detta exempel tvärtom visar att det är just vad marknaden klarar av att göra. Dessa tre tidningar har ju kunnat skapa en alternativ distributionskanal utan någon som helst statlig intervention.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.