Vältajmat jobbutspel

I tisdags presenterade socialdemokraterna i Stockholm en ”jobbkommission” med uppgift att ”dammsuga möjligheterna för hur man skapar nya jobb och hur man kan stötta nyföretagande”. Denna nyhet kom dock att drunkna i alla skriverier om installationen av Barack Obama som president. Drunknade gjorde också nyheten att mindre än en tredjedel av de personer som lämnade ett av regeringens ”nystartsjobb” direkt efteråt kunde gå vidare till ett vanligt arbete. Samtidigt gick drygt hälften ut i arbetslöshet. Sedan nystartsjobben infördes har totalt 37 810 personer fått ett sådant jobb. Det är förstås bättre än inget, men också färre än vad regeringen hade kalkylerat med. Mot den bakgrunden är tajmingen antagligen bättre i dag när riksdagsledamöterna Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo, som delar ordförandeskapet i socialdemokraternas jobbrådslag, presenterar delar av vad som framkommit av detta rådslag. Ett är helt säkert, skriver Österberg och Astudillo: Sveriges socialdemokrater är djupt missnöjda med arbetsförmedlingens utveckling. Och den uppfattningen tycks delas av svenska folket. I Svenskt kvalitetsindex placerar sig arbetsförmedlingen sist bland svenska myndigheter – tillsammans med kronofogden. Slutsatsen man drar är arbetsförmedlingen måste reformeras i grunden. En ny förmedling måste vara starkare och ha tydligare fokus på att utbilda människor för de jobb som växer fram. Österberg och Astudillo betonar också att arbetslinjen inte bara ska gälla i arbetslöshetsförsäkringen, utan även långvarigt beroende av försörjningsstöd måste brytas. ”När arbetslöshet är anledningen till att man inte jobbar behöver även den som har socialbidrag kunna få del av den nya förmedlingens resurser för att hitta ett jobb”, sägs det – och den nya förmedlingen ”måste också ha mer att erbjuda högskoleutbildade och dem som vill byta jobb”. Artikeln är tydligt självkritisk mot den arbetsmarknadspolitik s tidigare fört. Det är välkommet, och en liten återgång till det tonläge som hördes precis efter valet men som sedan ebbat ut till förmån för mer traditionell ettrig oppositionsretorik. Frågan är hur de rödgröna samarbetskollegorna ser på den socialdemokratiska arbetslinjen. Hur rimmar det med miljöpartistiska friår och vänsterpartistisk bidragsgenerositet? I den gemensamma arbetsgrupp som just utsetts för att fokusera på jobb och ekonomi ingår förutom socialdemokraterna Tomas Eneroth och Berit Högman även Ulf Holm och Per Bolund (mp) samt Ulla Andersson och Josefin Brink (v). Jag ser med spänning fram emot vad de kommer att komma fram till. Andra skriver intressant om politik, jobb, arbete.