Det räcker nu!

Jag tillhör inte de som skriker om ”Mosa Mona”-kampanj varje gång socialdemokraternas partiledare kritiseras. Självklart är det helt okej att ha synpunkter på den socialdemokratiska politiken och dess företrädare, oavsett om man själv är engagerad socialdemokrat eller inbiten motståndare. Kör hårt, det är bra med en öppen debatt. Däremot är det trist att det verkar finnas människor i de socialdemokratiska leden och i ideologiskt närstående publikationer som har ytterligt svårt att skilja på sak och person, och som verkligen inte verkar klara av att partiet valt en kvinna som pratar utpräglad stockholmska till ordförande. Aftonbladet publicerar i dag en debattartikel av Erik Norelius, en gång i tiden chefredaktör för Dala-Demokraten, där Mona Sahlin beskrivs som ”den slutliga olyckan” som ”tycks sakna politiskt omdöme”. Valet att publicera denna stilistiskt och retoriskt väldigt tveksamma text är förstås inte slumpartat. Tidningen påpekar i och för sig att Norelius är 80 år gammal, och publicerar samma dag en artikel skriven av fyra ledande socialdemokrater i Östergötland som menar att kritiken mot Sahlin ger känslan av kampanj. Ändå är det svårt att komma bort ifrån känslan av att Aftonbladets debattredaktör (som ju inte gjort sig känd för att vara någon av Mona Sahlins varmare supportrar) faktiskt utnyttjar gamle Norelius för sina egna syften. Känns det inte som det räcker med det här nu, Aftonbladet? Vi har sett tendenserna på nyhetsplats, i debattredaktörens blogg – och nu även på debattsidan. Kanske läge att börja snegla lite åt andra håll? Testa en ny vinkel möjligen? Även bland andra Johan Sjölander, Hannah Bergstedt, Alesia Goncharik, Alexandra Einerstam och Ewa Jansson skriver bra om detta. Andra skriver intressant om Aftonbladet, Mona Sahlin.