Två och en halv män på varje kvinna
Det är fortfarande män som är normen. Inom politiken såväl som inom snart sagt varje sfär där makten samlas. Kampen för jämställdhet må ha kommit långt, men fortfarande finns det uppenbarligen barriärer kvar. I Svenska Dagbladet konstaterar tidningens politiske kommentator Göran Eriksson att i socialdemokraterna och de fyra regeringspartierna har partisekreterare, ekonomisk-politiska talesmän och gruppledare i riksdagen en sak gemensam. Alla är män. Statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldt har sedan han tillträdde bytt ut sina statssekreterare Ulrica Schenström och Nicola Clase mot två män: HG Wessberg och Gustav Lind. Och Mona Sahlin har sedan hon blev s-ledare bytt ut partisekreterare Marita Ulvskog mot Ibrahim Baylan och gruppledaren i riksdagen Britt Bohlin har efterträtts av Sven-Erik Österberg. Detta säger förstås ingenting om i vilken utsträckning partiernas politik leder till ökad jämställdhet eller ej, men det är en intressant påminnelse om den manliga normen. Och medan miljöpartiet får kritik från ett avhoppat ungdomsspråkrör för att hans förra parti inte sägs driva feminism ”särskilt hårt” och har ”en ofta bristande feministisk maktanalys”, kritiserar mp samtidigt regeringen för att dess ekonomiska politik gynnar män mer än kvinnor. En analys av de senaste statsbudgetarna visar att förhållandet 60-40 till männen håller i sig. På Expressens ledarsida påminns det i dag om att moderaterna har stora problem med att de lockar så få kvinnliga väljare. M får dock samtidigt beröm för att man, 15 år efter socialdemokraterna, nu öppnar för ”varannan damernas” på valsedlarna. ”Ett parti med ambition att nå ut brett måste se till att det finns en vettig representation i partiet”, skriver Expressen, och tillägger att det är en fråga om trovärdighet. I dag, internationella kvinnodagen till ära, gör för övrigt Alliansfritt Sverige en rolig genomgång av hur Allianspartierna uppmärksammar denna dag på sina webbplatser. Självklart säger inte heller detta kanske så mycket – men som spaning är det kul. Andra skriver intressant om politik, jämställdhet, internationella kvinnodagen. |
Kommentarer om "Två och en halv män på varje kvinna"
När man räknar huvuden kanske, men beträffande allt riktigt viktigt så har kvinnorna övertaget. De vinner vårdnadstvister, lever längre, slipper majoriteten av lönearbete, har bättre kontakt med barnen etc. Män har de flesta chefsposter. Det är sant. Men män har också de sämsta lägena. Majoriteten av alla uteliggare är män. De flesta i fängelserna är män. De flesta utslagna hur man än räknar är män. Män är mest utsatta för våldsbrott och begår mer självmord än kvinnor. Ändå heter det ständigt att kvinnor är offer och männen förövare.
Majoriteten av alla män och kvinnor är varken gruppledare eller politiska sekreterare så det spelar mindre roll för de flesta. Jag skiter i vad en politisk sekreterare har mellan benen. Men intressant är vad denne har mellan öronen.
Men ännu viktigare för mig och för de flesta andra är långt liv, bra kontakt med barn och ett bra liv utan att hamna i fängelse, råka ut för våldsbrott etc. Rent statistiskt borde jag då byta kön.