Fredrick Federley och sanningen

Svensk politiks enfant terrible Fredrick Federley postade i förmiddags ett blogginlägg som kom att väcka en del uppmärksamhet. Federley skrev att moderaterna borde dela med sig av ministerposter till de mindre borgerliga partierna. En rimlig fördelning, menade han, vore att centerpartiet fick ytterligare två ministrar samt folkpartiet och kristdemokraterna ytterligare varsin ministerpost. Det skulle enligt Fredrick Federley ”reflektera storleken hos partierna i riksdagen samtidigt som det skulle ge en större tyngd åt samtliga tre mindre partier”. Problemet var bara att det var en bluff. I själva verket ville den pr-inriktade riksdagsledamoten bara visa att sociala medier gör skillnad. Det är åtminstone vad han själv nu skriver: Jag har inte ringt en enda mediakälla. Inte sms:at någon. Det har inte gått något pressmeddelande. Ingen spindoktor har jobbat. Inte en pressekreterare är aktiverad. Jag har endast använt mig av sociala medier. Precis så som jag oftast gör men denna gång på ett mer renodlat sätt för bevisa vad som skulle bevisas. Han uppger också att han innan inlägget publicerades meddelade pressfolket hos de ministrar han föreslog skulle bytas ut, ”för att de inte skulle få dåndimpen”. En annan tolkning av den snabba kovändningen är ju annars att det ursprungliga kravet faktiskt var allvarligt menat, men inte förankrat i centerpartiets riksdagsgrupp – vilka då kan tänkas ha reagerat rätt kraftigt. Vad som sant eller inte i den här historien vet nog bara Fredrick Federley. Och om han de facto gjort någon insats i dag för höja respekten för politisk kommunikation via nya mediekanaler ställer jag mig ärligt talat rätt skeptisk till. Andra skriver intressant om politik, sociala medier, Fredrick Federley.