Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    tisdag, april 14, 2009

    Socialdemokratin har blivit sin egen fiende

    Det har skrivits mycket om socialdemokraternas sjunkande opinionsstöd och det sviktande förtroendet för Mona Sahlin på sistone. Under påskhelgen presenterade Ekot en genomgång man låtit analysföretaget Cision göra, som visade att bilden av Sahlin i medierna är betydligt mörkare än den var för moderaterna när de var i opposition.

    Även DN och SvD har uppmärksammat detta.

    Av de granskade artiklarna om s och Sahlin var 27 procent negativa, medan detsamma bara gällde för 6 procent av artiklarna om moderaterna och Reinfeldt. Sahlin syns mer i medierna, men enligt mätningen fick Reinfeldt under sin oppositionstid oftare själv uttala sig i artiklarna i mätningen – Sahlin är oftare bara omnämnd.

    Läs mer om undersökningen här.

    Aftonbladet gav sig i förra veckan på en genomgång av vad som sades vara Sahlins och socialdemokratins stora problem just nu. Och Anne-Marie Lindgren, på Arbetarrörelsens tankesmedja, menar att den socialdemokratiska partiledningen överreagerade på partiets vikande opinionssiffror – vilket gick ut över Wanja Lundby-Wedin.

    Jag tycker att dessa analyser missar två väldigt viktiga faktorer: den socioekonomiska utvecklingen och den asymetriska retoriken.

    När arbetarrörelsens pionjärer började sprida budskapet om vad socialdemokraterna ville, så kunde en mycket stor del av befolkningen känna igen sig i vad som berättades om samhällsklasser och ojämlikhet. Det var mot den bakgrunden inte överraskande att det socialdemokratiska partiet kom att dominera svensk politik under 1900-talet.

    Om bland annat detta handlade ett intressant inslag i helgens Godmorgon, världen.

    Genom sin dominans lyckades också socialdemokratin förändra villkoren och tillvaron för den arbetarklass som utgjort partiets huvudsakliga väljarkår. Och i och med att människor ständigt fått det bättre har också identifikationen med arbetarklassen minskat. Socialdemokraterna har dock inte klarat av att hänga med i svängarna, i synnerhet inte i sin oppositionsretorik.

    Det talas om orättvisor, privatiseringar, skattesänkningar för dem som har mest. Frågan är hur många i väljarkåren som egentligen känner igen sig i detta.

    När Wanja Lundby-Wedin och Mona Sahlin skriver ett öppet brev till sina medlemmar (finns att läsa på Politikerbloggen), i syfte att släta över AMF-relaterat mutter, talas det om att ”den svenska modellen, jobben och välfärden [är] hotad”. Tror de verkligen att väljarna köper att den globala finanskrisen, som trots allt är huvudförklaringen till varsel och ökad arbetslöshet, är Alliansregeringens fel?

    Missförstå mig inte: jag menar inget annat än att regeringen misskött sig, agerat för sent och för lite. Regeringen förtjänar definitivt kritik för sin senfärdighet och dumsnålhet i fråga om nödvändiga satsningar för att klara jobb och välfärd. Men jag undrar om inte s missar målet genom att ta i så från tårna.

    Den övervägande majoriteten av den svenska väljarkåren har jobb och i allt väsentligt gott ställt. För dem torde Mona Sahlins mantra om ”ökade orättvisor” te sig svårbegripligt. Om socialdemokratin ska klara av att nå och attrahera dessa grupper så måste man tala om en verklighet som går att relatera till – precis som när arbetarrörelsens pionjärer gjorde när de började agitera.

    Jag förespråkar absolut ingen radikal omläggning av den socialdemokratiska politiken. Vad det handlar om är att revidera retoriken.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Socialdemokratin har blivit sin egen fiende"

     

    Anonymous Magnus 27 skrev... (14 april, 2009 13:58) : 

    Min röst till socialdemokraterna är ett minne blott. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att rösta på ett parti som valt en sådan dålig ledare som Mona. Det tragiska är att det finns inga andra partier att rösta på, så det får bli blankt.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (14 april, 2009 14:30) : 

    Magnus, på vad sätt tycker du att Mona Sahlin är så dålig att du inte kan tänka dig att rösta på s? Och vilket ansvar tycker du att du har för den regering som väljs om du själv valt att inte rösta alls?

     

    Blogger Forestman skrev... (14 april, 2009 18:42) : 

    Du ser ju uppenbarligen felet (världskrisen i ekonomin).

    Varför ser du inte felets orsak (världskapitalismen)?

    Och stopp och belägg? Jag eftersträvar INTE stalinistisk planekonomi, bara förändringar i äganderätten till folkflertalets och de som arbeter i produktionens fromma.

    Ekonomisk demokrati heter det. Den enda demokratin som sossarna aldrig har varit intresserade av.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (14 april, 2009 18:45) : 

    "Forestman", presentera dig på allvar om du vill kommentera här.

     

    OpenID bjornaxen skrev... (14 april, 2009 19:14) : 

    Problemet för Socialdemokraterna är att den praktiska politiken sen början av 80-talet varit liberal men retoriken socialistisk. Med rätta har S övergivet den socialistiska praktiska politiken men man har dålt detta genom att hålla kvar den socialistiska retoriken. Detta tror jag ligger bakom en stor del av den förvirring som finns inom S i dag. De ord man använder för att beskriva världen styr även ens handlande (i viss mån). Diskrepansen mellan dessa börjar nu bli allt för stor och något måste göras för att få i hop retorik och praktik igen. Jag tror dock vaken på att man ska få tillbaka till socialism eller att man ska bli socialliberaler. Man måste helt enkelt uppfinna sig på nytt. Man behöver ett nytt paradigm helt enkelt. Detta är så klart ingen lätt uppgift.

    Mitt eget förslag är att titta närmare på republikanismen.

    http://bjornaxen.wordpress.com/2008/10/03/republikanism-vansterns-raddning/

     

    Anonymous Magnus 27 skrev... (15 april, 2009 11:35) : 

    -Och vilket ansvar tycker du att du har för den regering som väljs om du själv valt att inte rösta alls? Jag står för mitt val.

     

    Blogger Olah Örtengren skrev... (15 april, 2009 14:16) : 

    "Jag förespråkar absolut ingen radikal omläggning av den socialdemokratiska politiken. Vad det handlar om är att revidera retoriken."

    Det är just det som är problemet med er sossar. Ni tror att er politik är fulländad och det enda ni behöver göra är att ändra ert sätt att kasta skit på den borgerliga regeringen.

    Men fortsätt för all del tro att det är där skon klämmer - det kommer bli S ofrånkomliga undergång.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (15 april, 2009 15:21) : 

    Olah, du läser min blogg väldigt selektivt om du tror att jag betraktar den socialdemokratiska politiken som fulländad och bara "kastar skit på den borgerliga regeringen".

     

    Blogger Olah Örtengren skrev... (16 april, 2009 00:46) : 

    Vill bara tipsa om en annan sosse som verkligen fattat hur det ligger till:

    http://foretagsammoderat.blogspot.com/2009/03/hittade-en-fullkomligt-lysande-analys.html

     

    kommentera