Alliansen är inget alternativ

Välfärdsforskaren Andreas Bergh skrev i veckan på sin blogg att ”Socialdemokratiska förnyare, som naturligtvis hoppats att tiden i opposition skulle leda till modernisering, politisk omprövning och framgångsrik come-back (typ New labour), kan inte rimligen tycka att Mona Sahlin och hennes pliktskyldigt ihopsydda vänstersamarbete är värd att vinna nästa val”. Han menade att sådana sossar (och räknade då upp bland annat mig) i stället borde ”taktikrösta på alliansen 2010”. Detta kommenterades bland annat på SvD:s ledarblogg och ledarsida, av Johan Westerholm och Peter Andersson. Och visst, trots gemensamma manifestationer i form av familjedag i Kungsträdgården, blogg och debattartikel så finns det fortfarande stora frågetecken kring det rödgröna samarbetet. Vilka ministerposter ska till exempel Lars Ohly och andra vänsterpartister få i en eventuell sådan regering? Och vad händer med miljöpartiet när de två duktiga och framgångsrika språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand slutar ett år efter valet? Det är ingen hemlighet att jag hellre hade sett ett rödgrönt regeringssamarbete mellan s och mp, som inte var beroende av v. Tyvärr tyder inte opinionssiffrorna på att det ska bli möjligt. Och visst, jag hade hoppats på en mer radikal omprövning av fler gamla politiska ställningstaganden under Mona Sahlins oppositionsledarskap. Jag kan bara hålla tummarna för att de idéer bland annat Luciano Astudillo lagt fram verkligen blir rödgrön politik. Men trots viss besvikelse så är inte ett fortsatt borgerligt regeringsinnehav att föredra för en socialdemokrat; oavsett om han eller hon betecknas som ”förnyare” av politiska meningsmotståndare eller ej. Det vore oerhört cyniskt att försöka taktikrösta fram en omläggning av s-politiken. Inte minst eftersom det riskerar att ge väldigt negativa effekter för många människor. Tidningen Fokus uppmärksammar att när den borgerliga alliansen tog över makten 2006 hade de en storslagen plan om att ”byta utanförskapet mot en arbetslinje”. Tre år senare är utanförskapet på samma nivå (runt 1,5 miljoner personer) och gruppen arbetslösa har ökat med 110 000. Samtidigt har hundratusentals har lämnat a-kassan och socialbidragen rusar. Tidningen konstaterar att fattigdomen ökar i Sverige: ”Det yttersta beviset för regeringens misslyckade plan”. Så nej, att rösta borgerligt är inget alternativ för mig. Andra skriver intressant om politik, rödgrönt samarbete, Andreas Bergh.