Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    fredag, oktober 22, 2010

    Jobben är nyckelfrågan

    [UPPDATERAD] Pusselbitar om hur ledande socialdemokrater ser på valförlusten börjar trilla på plats. Tydligt är att stor vikt läggs vid jobbfrågan - och socialdemokratins brister på detta område.

    I gårdagens DN (ännu ej på nätet) intervjuades Ardalan Shekarabi, som tillsammans med Anna Johansson leder partiets kriskommission. Shekarabi menade att ett av de stora problemen är att s "befinner sig i en identitetskris" och inte riktigt har hängt med i utvecklingen:

    - Vi har inte i tillräckligt stor utsträckning uppdaterat vår identitet och politik. Det är stora samhällsförändringar vi ser i Sverige, uppgav han till DN.

    Detta är kloka ord som partiets traditionalister och andra som verkar vilja vrida klockan tillbaka borde ta till sig.

    I ett tal till LO:s representantskap i går sa Mona Sahlin, enligt KommunalArbetaren, att "Vi är en arbetarrörelse som ratades av dem som har ett jobb". Detta baserat på uppgifter om att bara 22 procent av dem som har ett jobb röstade på s medan motsvarande siffra för moderaterna var 32 procent.

    Mot den bakgrunden är det nu absolut nödvändigt att socialdemokratin lyfter fram målet om att så många människor som möjligt lever på egen försörjning. Detta har egentligen alltid varit en kungstanke för s, på något sätt verkar det dock ha hamnat i skymundan.

    Men det räcker självklart inte med att säga att jobben är viktigast. Det måste också till en trovärdig politik så att fler kommer i arbete och inte görs beroende av bidrag eller andra ersättningssystem. Detta är Ardalan Shekarabi tydlig med i DN-intervjun. Han nämner infrastruktursatsningar, bostadspolitik och forskning - men även företagens villkor.

    Delar av detta är för övrigt nyckelfrågor i en annan brännande politisk utmaning: integrationen. Själv tror jag att socialdemokratin har allt att vinna på att nu vara tydlig med att integration inte är en invandrarfråga utan handlar om utanförskap. Vad som krävs är satsningar på bättre bostäder i levande miljöer, bättre utbildning och reella chanser till jobb.

    Sahlin och Shekarabi förefaller vara viktiga saker på spåren. Jag hoppas få höra mer från kriskommissionen om detta. Tills vidare rekommenderas Makthavare.se:s spaning om en s-debatt på en något otippad arena.

    * * *

    PS: Läs gärna DN:s ledarskribent Johannes Åmans kommentar om intervjun med Shekarabi - i väntan på att tidningen lägger ut den senare på nätet.

    Andra skriver intressant om , , , .


    Kommentarer om "Jobben är nyckelfrågan"

     

    Blogger Ante Johansson skrev... (22 oktober, 2010 09:27) : 

    Viktigast av allt är ändå att vi får efterfrågan på arbetskraft. Sedan 1991 när Ingvar Karlsson införde den penningpolitik som bekämpar inflation med arbetslöshet har vi haft svag efterfrågan på arbetskraft. Denna politik tom förutsätter ständigt hög arbetslöshet för att fungera. Denna penningpolitik lämnar helt över ansvaret för arbetslösheten på lönebildningen och arbetsmarknadens parter. Arbetslöshetens nivå bestäms i löneförhandlingarna utan politiskt inflytande. Fackföreningarna prioriterar inte full sysselsättning utan sätter högre reallöner före.

    Detta är problemets kärna som (s) måste ha en politik för att lösa

     

    Anonymous Anonym skrev... (22 oktober, 2010 18:01) : 

    Inflation i sig skapar inte efterfrågan på arbetskraft, endast ökande och inte förväntad inflation gör detta. Och hur hög inflation vill vi ha?

    Nej, låginflationspolitiken är klok, den visar tydligt att vi aldrig kan ta ut högre reallöneökningar än ökningar i produktivitet. Om vi gör detta så drabbas vi direkt av arbetslöshet och elände. Reallöneökningar mindre än produktivitetsökningar = fler i arbete, reallöneökningar högre än produktivitetsökningar = färre i arbete.

    Notera också att låginflationspolitiken lett till reallöneökningar alla år sedan 1995 (utom möjligen krisåret 2009), till skillnad från den tidigare inflationspolitiken som gav goda löneökningar nominellt, men reallönesänkningar i praktiken. Så vad vill vi ha, pengar som kan köpa något, eller vice versa?

     

    Blogger /lasse skrev... (22 oktober, 2010 18:47) : 

    Arbetslösheten bestäms ytterst av den aggregerade efterfrågan. Det är den enskilt viktigaste makroekonomiska faktorn som avgör storleken på arbetslösheten.

    Sedan mitten av 1970-talet hargapet mellan reallöneutvecklingen och produktivitetsökningen vidgats mer och mer, allt färre behövs för att producera vad folk har råd att köpa. Vinsternas andel relativt t.ex. BNP har ökat i samma takt, allt mer har gått till improduktiv finansiell spekulation. Adresseras inte de övergripande makroekonomiska faktorerna som ytterst bestämmer storleken på arbetslösheten blir allt annat inget annat än tomma charader.

    Det finns inte minsta tecken på att något av blocken vill adressera detta. Men man kan förstås inte samtidigt använda de makroekonomisk styrmedlen för att hålla uppe arbetslösheten och samtidigt använda den till att sänka arbetslösheten.

     

    kommentera