Ett klargörande om riksdagsledamöterna

En god vän till mig, Pär Henriksson, har reagerat på det jag skrivit (här och här) om att riksdagsledamöter inte bör låta sidouppdrag gå ut över just uppdraget som folkvald riksdagsledamot. Jag har också fått en del läsarkommentarer om detta. Låt mig därför förtydliga vad jag menar. Jag har aldrig påstått att riksdagsuppdraget är ett jobb eller bör betraktas som ett sådant. Tvärtom har jag varit noga med att betona att det handlar om ett förtroendeuppdrag, rent av ett av de viktigaste vi har i Sverige. Och just därför tycker jag att det är så viktigt att dem vi anförtror lagstiftningen och styret av vårt land ägnar detta uppdrag all den tid och energi det kräver. Med det sagt så behöver det inte vara fel att riksdagsledamöter försöker behålla kontakten med verkligheten utanför riksdagshuset genom t ex diverse föreningsaktivitet etc. Men detta bör inte få gå ut över riksdagsuppdraget. Och nej, jag tycker inte heller det är rimligt (som Pär upplyser om) av riksdagsledamöter från något parti att låta sig etiketteras som att vara någon annans folkvalda än just väljarnas. Byggnads utser inga riksdagsledamöter. Inte heller Timbro.