Reqiuem för ett uppdrag

Det här är något av ett politiskt requiem. Det är nämligen så att jag precis nyligen postade ett brev till Huddinge kommunstyrelse där jag avsäger mig mitt uppdrag inom förskole– grundskolenämnden och det hela känns ganska vemodigt. Orsaken till att jag avsäger mig mitt uppdrag är att jag flyttat från Huddinge kommun. I och för sig skulle jag kunnat stanna kvar ytterligare ett halvår men eftersom jag nu börjar en ny utbildning och det är väldigt osäkert var jag hamnar tillslut vet jag att jag inte kommer att kunna mobilisera den energi och det engagemang som uppdraget förtjänar. Så slutar jag således mitt första kommunala uppdrag och jag måste säga att jag har nästan enbart positiva minnen av det. Visst var det mycket att läsa och visst var oppositionen ofta ganska tjatig. Kommer speciellt ihåg när oppositionen bestämde sig för att tala om uppsägnings förfarandet i grundskolan i säkert två timmar, var av den mesta tiden gick åt att upprepa vad som tidigare sagts. Och det hjälpte inte att påpeka att det dom diskuterade bestämdes av arbetslagstiftningen och således inte var något vi i nämnden kunde påverkar… Men trots sådana tillfällen uppskattade jag arbetet i nämnden mycket. Dels lärde jag mig en hel del men framförallt var majoritetsgruppen väldigt välkomnande och stödjande. Ett stor tack till dom. Speciellt vill jag passa på och tacka Erika Ullberg som tog hand om mig i början. Sorgligt nog hamnar jag väl nu i statistiken med ungdomar som hoppar av kommunala uppdrag. Och visst är det ett problem att unga väljer att avsäga sig sina uppdrag men orsaken är nog oftare ungas livssituation än stelbenta politiska strukturer, åtminstone är det min erfarenhet.