Nyanserad diskussion om "pigjobb"

Göran Greider har knappast gjort sig känd för att vara någon nyansernas mästare. I sina ledarartiklar, krönikor och andra texter tar han oftast hellre till storsläggan än nålsticken. Hans senaste utfall mot de fackföreningsledare som i en debattartikel i Dagens Nyheter ansåg att det var dags för socialdemokraterna "att ompröva sin negativa inställning" till hushållsnära tjänster, då en "reformering av beskattningen" för städföretag, vissa reparationsföretag och för reparationer och ombyggnader av bostäder "skulle kunna leda till både fler jobb och större intäkter till staten". Detta kommenterar Göran Greider på detta sakliga sätt: "Till den redan rätt långa listan på arbetarrörelsens dödgrävare har nu fyra nya fräscha namn tillkommit: Målarförbundets Lars-Åke Lundin, Elektrikernas Stig Larsson, Byggnads Hans Tilly samt Fastighetsanställdas Hans Öhlund. Dessa fackliga ledare, samtliga män, föreslår nu att socialdemokratin bör införa statligt subventionerade pigjobb och utspelet görs naturligtvis på Dagens Nyheters debattsida så att glädjebeskedet direkt och utan omvägar når den svenska eliten." Inte oväntat anför Greider att "ett mycket enklare och bättre sätt att skapa jobb för samma pengar är att direkt satsa dem i en utbyggd offentlig sektor", utan att bekymra sig över varifrån pengarna till nyanställningarna där ska tas. Om man i stället för att reagera med ryggmärken, eller vilken del av kroppen som nu styr Greiders formuleringskonst, anstänger sig för att verkligen läsa Lundins, Larssons, Tillys och Öhlunds artikel så finner man där en hel del intressanta resonemang. De betonar bland annat att de tillhör dem "som anser att välfärdssamhället ska bevaras och utvecklas", att trygghet "på ålderdom, vid arbetslöshet och under sjukdom är omistliga värden, liksom omsorgen om våra unga och gamla", samt slår fast att skatter "behövs för att finansiera verksamhet och transfereringar". Hur skatterna tas ut är däremot inte på förhand givet. Artikelförfattarna tillstår att hushållsnära tjänster i dag "främst utnyttjas av välbeställda hushåll", men att det till största delen sker svart och utan redovisning av några skatter. "Ett skatteavdrag", skriver de, "för sådana tjänster skulle alltså inte gynna välbeställda eftersom de till mycket stor del redan får sådana tjänster utan att betala några skatter". De påpekar också att om motsvarande argument som nu anförs mot skatteavdrag för hushållsnära tjänster hade använts för förskolan skulle det inte ha blivit några subventioner och utbyggnad: "För 20 år sedan fanns omkring vart tredje LO-barn, men tre av fyra Saco-barn inom barnomsorgen. Det fanns alltså starka klassmässiga skäl för att inte subventionera densamma och inte införa låga taxor, eftersom det främst skulle gynna de redan välbeställda." "I dag vet vi, skriver de fyra fackförbundsordförandena, "att barnomsorgen omfattar en stor majoritet av barn från alla samhällsklasser och till starkt subventionerade och likartade taxor", något som skapat både arbetstillfällen och i hög grad bidragit till ett mer jämställt samhälle. Skulle liknande effekter kunna uppnås genom att dagens svartjobb inom hushållsnära tjänster görs vita genom ett skatteavdrag? I alla händelser förtjänar frågan en mer nyanserad debatt än Greiders storsläggor.