Därför får vi ingen kvinnlig statsminister

"Den bäste statsministern som aldrig blev" har han kallats, Jan Nygren. I dag skriver han i Expressen, utifrån att den amerikanska serien "Commander in chief" i kväll har svensk premiär i TV4, om hur vi kan få fler kvinnor på maktpositioner i Sverige. Låter det krystat? Inte särskilt. Nygren tackade själv nej till jobbet som statsminister av skäl som nästan bara kvinnor brukar ange: familjeskäl. "Det viktigaste och märkligaste", skriver Jan Nygren om tv-serien, "är att det krävs ett kvinnoporträtt för att skapa debatt kring maktens strukturer och dess effekter för politiken, men också för livet självt". "Kvinnors inträde i olika sammanhang är viktigt", fortsätter han, "men det krävs mer. Det räcker inte med kvoteringsdiskussioner. Dessa kan till och med vara hämmande för det fortsatta jämställdhetsarbetet. Nu måste ansträngningarna påtagligt öka för att skapa reella förutsättningar för kvinnor att på lika villkor konkurrera om maktutövandets poster i det offentliga och privata." Nygren konstaterar att en förändring av de värderingar som ännu håller tillbaks kvinnor i såväl politiken som i näringslivet naturligtvis också skulle skapa bättre förutsättningar för männen att kombinera politiskt arbete eller annan yrkesmässig karriär med familjeansvar. "Även män lämnar karriärer och tackar nej till uppdrag", påpekar han - utan att uttryckligen påpeka att han själv gjort just det, men tillägger att "det är mindre vanligt än bland kvinnor".