Borgerlig, nyliberal och ideologiskt förvirrad

I går skrev bloggaren Jinge ett inlägg på sin blogg där han uppmanade andra bloggare att sprida en "Anti-Nyliberal banner". Bannern föreställde de fyra borgerliga partiernas symboler och texten "Vill du också avskaffa välfärden?". Jag skrev då en kommentar på Jinges blogg om att jag tyckte att det var dumt att använda uttrycket "nyliberal" så slarvigt och tillskriva sina meningsmotståndare åsikter de inte har. Min kommentar (och andras) plockades dock bort, och i stället postade Jinge själv en "förklaring" i vilken han skrev att hans inlägg inte var "en inbjudan till någon slags politisk diskussion" och att alla dylika försök "betraktas som meta-diskussion". På detta svarade jag att hans tilltag – att tillskriva de borgerliga partierna åsikter de inte har – knappast kunde uppfattas annorlunda än "en inbjudan till någon slags politisk diskussion". Att Jinge själv sedan inte vill ta den diskussionen är en annan sak. Också denna kommentar plockades bort, och nu fick jag i stället läsa att Jinge bara anfört fakta som var kända för dem som hänger med i debatten och att det räckte med att granska de borgerliga partiernas ungdomsförbund då flera av dessa var "uttalat nyliberala". Då jag känner mig ganska delaktig och insatt i den politiska debatten och tror mig veta att inget av riksdagspartiernas ungdomsförbund är "uttalat nyliberala" uppmanade jag Jinge att presentera någon form av bevis för sitt påstående. På känt manér plockades då min kommentar bort. I stället fick jag ett privat mejl med antydningar om att Riksbankens självständighet, Kjell-Olof Feldt och "högerfalangen" inom SSU skulle vara indikationer på nyliberalismens inflytande. Varför engagerar jag mig nu i det här? Jag har verkligen inget till övers för borgerlig politik och jag tror att en borgerlig regering skulle vara direkt skadlig för Sverige. Men inte på grund av att de är nyliberaler – för det är de helt enkelt inte. Inte heller för att de vill avskaffa välfärden, för det är inte det de går till val på. Men jag tycker att det är okunnigt, dumt och ett ideologiskt fattigdomsbevis att använda begreppet "nyliberal" som ett skällsord för politik man inte gillar. Det kan jämföras med att beskylla sverigedemokrater för att vara nazister, sossar för kommunister eller – för att ta ett Jinge närliggande exempel – kritiker av israelisk politik för antisemiter. Faktum är att nyliberalismen – eller mer korrekt; libertarianismen – är en i Sverige tämligen marginell ideologi med ytterst få anhängare. Deras mest kända organiserade utövare är Frihetsfronten, och läser man deras definition av begreppet så inser nog de flesta att detta är tankar som ligger ganska långt ifrån det mer allmänborgerliga program som partierna i högeralliansen går till val på. För ytterligare fördjupning i ämnet, läs gärna kapitlet om liberalism i Stig-Björn Ljunggrens utmärkta bok "Ideologier". Politisk diskussion är viktigt, och självklar är det bra att på olika sätt illustrera vad ens ideologiska motståndare har för politik och vad den riskerar att leda till. Men ingen vinner på osakligheter eller direkta felaktigheter. Också bloggaren Iron Thorn har uppmärksammat Jinges ursprungliga inlägg.