Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Påtryckare är vi allihopa
| Alltid läsvärde Joel Malmqvist bloggar i dag om fenomenet lobbying, framförallt ur ett amerikanskt perspektiv (Joel bor i Michigan). Han skriver bland annat att svenska lobbyister arbetar "på en outvecklad marknad" där ordet lobbyism "fortfarande anses problematiskt". I viss mån håller jag med. Det är tydligt att ord som lobbyism och lobbying alltjämt är negativt laddade i Sverige. Men själva företeelsen, att organisationer och företag bedriver opinionsbildning och politiskt påverkansarbete, verkar dock mindre ifrågasatt. Faktum är ju att vi i Sverige med vårt väletablerade remissförfarande inför riksdagsbeslut i praktiken har institutionaliserat lobbyingen. Detta är något jag skrivit om en hel del förut, bland annat här och här. Joel skriver också att i USA så har lobbyisterna "till och med fått sin egen tv-serie, även om den lades ned efter bara tio avsnitt". Faktum är att även SVT i Sverige har uppmärksammat lobbyister i sin dramaproduktion. År 2001 visades "Påtryckaren" av Folke Rydén. Det var nu i och för sig en ganska taffligt gjord historia som knappast rätade ut några frågetecken, utan snarare spädde på nidbilden av lobbying som en skumraskbransch utan moral. |
skrivet av Jonas Morian om 19:59
Kommentarer om "Påtryckare är vi allihopa"
-
Anonym skrev... (27 januari, 2006 10:41) :
-
Jonas Morian skrev... (27 januari, 2006 11:22) :
-
Anonym skrev... (27 januari, 2006 14:40) :
-
Jonas Morian skrev... (27 januari, 2006 21:47) :
-
Joel Malmqvist skrev... (27 januari, 2006 23:25) :
Påtryckare är vi allihopa'">kommenteraOm alla former av opinionsbildning och påverkansarbete benämns lobbying kan man fråga sig om begreppet behövs.
Som jag minns introduktionen av begreppet så användes det väl just för att benämna finanisellt starka gruppers påverkansarbete, som dessutom förutsattes ske så dolt som möjligt och gärna förknippat med visst smörjande av objektet för påverkan (bjudluncher osv.).
Förr har det möjligen funnits en distinktion mellan å ena sidan begreppet lobbying och å andra sidan opinionsbildning och påverkansarbete. Men i ett öppet samhälle som det svenska så är en sådan uppdelning knappast relevant. Nidbilden av lobbyister som välavlönade slipsnissar som ränner runt i maktens korridorer för att smörja politiker att fatta beslut som gynnar lobbyisternas uppdragsgivare ekonomiskt, är föråldrad - om den ens någonsin varit sann.
Den har såvitt jag känner till varit mycket vanlig i Bryssel (alltså förlagan till nidbilden). Mer osäker på hur utbrett det är här i Sverige. Poängen med lobbying av det slaget är ju att den inte märks.
Jag har jobbat på Europaparlamentet i Bryssel, och visst förekom det lobbyister av den typen där. Men också lobbyister från miljörörelsen, kommuner, språkliga minoriteter, kyrkorna och många andra.
Jonas,
Intressanta kommentarer! Jag har nu postat ett nytt inlägg om vad jag tror är skillnaden mellan äldre tiders påverkan och den lobbyism som nu växer fram.
Påverkan förr och nu
Ett smakprov:
"Dagens lobbyism handlar om att företag och organisationer som inte bjudits in av politikena ändå vill vara med och påverka. För att få tillgång till politikerna räcker det inte med att skicka en ombudsman till en lunch med ett statsråd, som SAF och LO kunde göra på sin tid. Det är här de profesionella påverkarna komme in i bilden. Deras tid och kompetens köps på en marknad. Den som har råd kan köpa sig den kompetens som krävs för att man ska kunna påverka politiska processer."