Skitsnacket om Mona Sahlin
Enn Kokk är dessvärre inte ensam om att nu snacka skit om Mona Sahlin. Den eviga skitsnackaren Lotta Gröning drar också hon sitt strå till stacken och skriver att Sahlin ”är grund och inte tillräckligt kompetent”. Gröning tycker att socialdemokratin ”behöver en ny kraft, inte en av de gamla rävarna” – men antyder förstås inte vem det i så fall skulle vara. Kokks förklenande uttalanden om Mona Sahlin har bland annat fått Per Tenggren att reagera. Han skriver att Enn Kokk kan nog ”med viss sannolikhet säga att vi är alla slarvrar”, och ställer sig frågan ”vem som passerar Enns ideologiska nålsöga”. Messing? Nuder? Någon annan? Tenggren tycker att Mona Sahlin ”har en god ideologisk känsla och framför allt en osedvanligt god kommunikativ förmåga”. Det finns lyckligtvis även andra som står upp emot skitsnacket. Åsa Westlund är en av dem. Hon skriver bland annat att Mona Sahlin ”bottnar djupt i den socialdemokratiska idétraditionen”, ”alltid går direkt på det som är ideologiskt intressant”, samt är ”en av de socialdemokratiska företrädare som tydligt utvecklat den socialdemokratiska ideologin i Sverige genom att bredda vår klassanalys”. Westlunds slutsats är att Sahlin ”har bäst och tyngst meriter av alla kandidater till partiledarposten”. Till sist rekommenderar jag Maryam Yazdanfars personliga, men övertygande, plädering för Mona Sahlin som partiledare. Andra skriver intressant om socialdemokraterna, partiledare, Mona Sahlin. |
Kommentarer om "Skitsnacket om Mona Sahlin"
Och du Jonas M verkar ha ett hord i sidan till Lotta Gröning. Du rackar ner pa henne närhelst du far tillfälle.
I sin kommentar gör hon inget annat än att redovisa sina asikter, ungefär som du redovisar vad du anser om henne. Hon är dessuotom journalist, inte aspirant pa att fa leda en av de allra mäktigaste organisationer som finns i Sverige.
Jag förstar inte att du tar sa illa vid dig av att Mona kritiseras och ifragasätts. Vad skulle alternativet vara?
Bäste namne, jag förstår att det kan verka som att jag har någon form av horn i sidan till Lotta Gröning. Jag kan dock försäkra att så inte är fallet. Jag är överens med henne i flera saker, inte minst i synen på småföretagare och entreprenörer. Däremot så tycker jag att hon väldigt ofta hemfaller åt att baktala socialdemokrater - på ett helt annat annat sätt än vad som är rimligt i hennes roll som debattredaktör på Aftonbladet. Söker man lite i arkivet över mina tidigare inlägg där jag nämner Gröning så framträder förvisso en rätt negativ bild. Jag menar dock att mina reaktioner och kommentarer varit befogade.
Beträffande Enn Kokk verkar han bitter och det här är möligtvis hans enda chans att åter hamna i strålkastarljuset.
Lotta Gröning verkar som favoritsyssla ha att hacka på sossarna så mycket hon bara orkar, vilket är mycket.
Enn Kokk skrev att hon var lat. Det är det rätt många med insyn som säger men han är en av de få som säger det rent ut. Partiet behöver en arbetsmyra, som orkar läsa in sig på även jobbiga material, eftersom det var det han menade. Och det är det pressen hakade upp sig på.
Calle, precis som Åsa Westlund påpekade så bygger Enn Kokk mycket av sin kritik av Sahlin på att hon bett honom formlera sig kortare. Och givet de PM jag sett av herr Kokk så är jag inte förvånad över att hon bad honom göra det. Visst behöver vi en arbetsmyra till partiledare, men det kan inte vara hans eller hennes uppgift att läsa in sig på exakt allt - det har man medarbetare och rådgivare till. Och dessa medarbetare måste självklart anpassa informationen de vidarebefofordrar till mottagarens tidsmässiga möjlighet att tillgodogöra sig den. Det kan knappast ses som ett tecken på brist på ideologisk skolning eller ointelligents.
Den intressanta frågan är vilken kärna av rådgivare som finns nära Mona eller andra kandidater.
Om detta talas för lite idag, tycker jag. Kanske för att just dessa rådgivare inte vill det?
Alla dessa marknadsliberala högersossar som skriver här vill ha Mona som partiledare för då vet de att marknadskrafternas kommersialism och inträngande inom våra offentligt drivna välfärdssystem får fortleva utan några större ut- och omvärderingar och förändringar.
Bengt Nilsson, röd gråsosse
Bengt, hur vore det om du åtminstone någon gång gav ett endaste exempel på hur vi - dina ondsinta partivänner - förespråkade "marknadskrafternas kommersialism och inträngande inom våra offentligt drivna välfärdssystem"? Att bara upprepa samma sak om och om igen som en trasig skivspelare gör det nämligen inte sant.
Leffe, det hör väl inte till vanligheterna att potentiella partiledarkandidater redan innan de ens fått frågan om de kan tänka sig att bli partiledare ska presentera en färdig stab av medarbetare. Varför skulle så ske denna gång?
Jonas,
Jag tror att det är gott om initirade sossar som vet vilket gäng som är närmast Mona. Men sådant pratas det inte om utåt i den fina sosseadeln.
I t.ex. moderaterna, med deras mer öppna strider melan villiga kandidater blir detta tydligare, vlket gynnar medlemmarna. Inom (s) blir det strider mellan fraktionerna, facket mot kommunfolket, stad mot landsort, gamla mot unga, osv.
Ett rätt unket gammalt parti, som jag tror kommeratt dö sotdöden om inga radikalare grepp tas vad gäler interndemokratin.
Leffe, du har inte mycket hum om hur det går till inom SAP va? Jag kan lova dig att det inte läggs några lock på i de debatterna. Den sorters strider uppfanns ju i stort sett inom vänstern.
Däremot blir det orättvist om så mycket av debatten skall föras med det skrivna ordet, på bloggar och annorstädes. Det mesta av debatten kommer att föras på möten i lokala föreningar, och eftersom det är ruggigt ointressant för de politiska kommentatorerna lär de inte märka av debatten.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.