C-press på folkvalda

På sin blogg berättar centerpartiets riksdagsledamot, tillika FRA-kritikern, Fredrick Federley att hans riksdagsgrupp gjort klart för honom att det inte är okej att hävda sin mening genom att rösta nej eller avstå från att rösta om lagen om försvarsunderrättelseverksamhet. Federley skriver vidare att han fortfarande kan avgöra själv hur han trycker på knappen på torsdag, ”men en enig och mångtalig riksdagsgrupp /.../ har i dag gjort klart att jag förväntas följa partimajoriteten”. Han tvingas ställa sig frågan om han ”vill ha inflytande över politiken de kommande tre åren”, och konstaterar samtidigt att utrymmet för att ha en avvikande mening är liten ”och därmed har ledamotens roll och möjlighet att agera minskat”. Detta är självklart allvarligt. Och för att vara alldeles tydlig så hade jag – och har också flera gånger tidigare – varit lika skarp i kritiken om det hade handlat om den socialdemokratiska riksdagsgruppen. En folkvald riksdagsledamot är just folkvald. Han eller hon har av sina väljare fått förtroendet att utifrån sitt partis och sina egna värderingar driva en konsekvent politisk linje. Jag må ha massor av invändningar mot Fredrick Federleys politiska agenda och retorik, men jag respekterar honom för hans konsekvens, integritet och övertygelse. Och i den här frågan har han hela tiden varit synnerligen tydlig med vad han tycker. Att då tvingas rösta emot sin övertygelse måste rimligtvis kännas för djävligt. Andra skriver intressant om politik, riksdagen, integritet, FRA, Fredrick Federley.