Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    tisdag, juli 03, 2007

    Hägglunds bästa hopp?

    I går besvarade jag på VK:s ledarsida något raljant frågan om vad skulle kunna ge kristdemokraterna ett opinionsmässigt uppsving. I dag verkar vi få svaret: missnöjda kristdemokrater planerar att starta ett eget parti.

    Ett sådant parti skulle förstås i första hand plocka väljare från just kristdemokraterna. I få andra finns det något starkare tryck på en förändrad lagstiftning i abortfrågor – vilket alltså är utbrytarnas paradgren. Åtminstone inte av den graden att det skulle motivera ett partibyte.

    I hela riket är det ytterst tveksamt om ett parti grundat just på abortmotstånd skulle kunna uppbåda stöd nog att ens registreras i opinionsmätningarna. Möjligen kan det fungera lokalt och regionalt, vilket inte är att underskatta. Valsystemet möjliggör riksdagsplats åt partier som skrapar ihop tillräckligt stöd i enskilda valkretsar.

    Det potentiella abortmotståndarpartiet skulle eventuellt också kunna hämta röster bland dem som i dag säger sig vara beredda att rösta på Sverigedemokraterna, då det också är ett parti som är tydligt negativt inställt till dagens abortlagstiftning.

    Frågan är vad det innebär för kristdemokraterna att ett sådant här parti bildas. Själv tror jag att det på kort sikt förstås kan vara skadligt; man riskerar att tappa väljare och enstaka partimedlemmar. Men på lite längre sikt är ett mer extremt moralkonservativt parti till höger om kd sannolikt bara positivt för partiet, som framstår som det mer sansade alternativet.

    Vid kd:s riksting i Sundsvall i helgen gick Göran Hägglund och partiledningens mer sansade linje segrande ur den infekterade strid som uppstått om just abortfrågan. Inte mindre än 30 motioner handlade om just detta.

    När abortstridens förlorare nu hotar att starta eget så har Hägglund egentligen ingen större anledning till oro. Tvärtom är frågan nu avförd från dagordningen och energi kan ägnas åt viktigare frågor. Fältet står nu öppet för honom och kd att definiera sig själva, och kan – rätt eller fel – slippa den oönskade stämpeln av abortmotståndare.

    * * *

    PS: För ett riktigt bra inlägg om varför abortlagstiftningen bör fortsätta vara liberal – läs Åsa Westlund.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Hägglunds bästa hopp?"

     

    Anonymous Alexander skrev... (03 juli, 2007 19:46) : 

    Förhoppningsvis splittras kd och åker ut ur riksdagen.

     

    Anonymous Mats Erikson skrev... (04 juli, 2007 10:21) : 

    Jag tror som du, Jonas, att KD på sikt kan tjäna på detta. Jag tror t.om att Hägglund är ganska nöjd med utvecklingen. En utbrytning underlättar för Hägglund att fullfölja omvandlingen av KD till ett mer "normalt" allmänborgerligt parti som kan locka till sig nya, allmänborgerliga och kanske även socialdemokratiska, väljare som hittills stötts bort av den högljudda moralkonservativa gruppen inom KD. Man kan dra en parallell till vad som hände när de moskvatrogna bröt sig ur VPK i slutet av sjuttiotalet (och bildade APK). På kort sikt ställde detta till problem för hela vänstern. S hade t ex vunnit valet 1979 om de få APK-rösterna istället hade tillfallit VPK. Men på sikt underlättade splittringen för VPK att förvandlas till ett mer allmänt vänsterparti som kunde locka nya väljare.

     

    Anonymous Anonym skrev... (04 juli, 2007 10:26) : 

    Jonas,

    kanske är det så. Extrema åsikter skrämmer förstås bort väljare. Å andra sidan har kristdemokraterna under en tioårsperiod fövandlats från att ha varit det borgerliga parti med den tydligaste profilen till att bli allt mer profillösa. De är i dag i stället det mest allmänborgerliga av alla borgerliga partier. Moderaterna har åtminstone en profil, om än falsk och bara yta.

    Ett allmänborgerligt parti kan antingen bli väldigt stort eller så förmår det inte skapa intresse alls. För att bli stort krävs att ett annars profillöst parti har en profil i form av en partiledare som sticker ut. Göran Hägglund är duktig, rolig och på många sätt bra. Men frågan är om han har det där lilla extra som krävs. Jag är tveksam.


    Mats Andersson

     

    kommentera