Alternativt mediearbete (s)

På ett seminarium för socialdemokratiska kommun- och landstingsaktiva i Stockholm i går hade man bjudit in representanter för s-föreningen Katapult att tala på temat ”En folkrörelse i mediesamhället”. I själva verket handlade det dock mer om kampanjer och annat utåtriktat arbete. De inbjudna representanterna från föreningen beskrev sin verksamhet som ”att bedriva valrörelse året om”. Vi fick se bilder på hur Katapult jobbar, med annorlunda grepp som rundpingisturnering på stranden i Båstad och uppseendeväckande maskeradkostymer i samband med första maj. De betonade dock att det handlar om något annat än att bara nå ut. I stället ville man få till en dialog och verkligen lyssna på människor. Självklart var det en förenklad bild som presenterades, men engagemanget var det inget fel på – och jag tror att socialdemokratin kan lära sig mycket av Katapult-gängets sätt att jobba. Man betonade också att deras arbete skulle ses som ett komplement till annat, mer traditionellt partiarbete. Under dagen fick deltagarna även chansen att ställa frågor till Mona Sahlin, och bland annat ställdes frågan om hur socialdemokratin och arbetarrörelsen ska bemöta den mediesituation där det i Stockholm enbart finns borgerliga ledarsidor att läsa i morgontidningarna och den lokalpolitiska debatten befinner sig i medieskugga. På detta svarade Sahlin att borgerligheten inte bara har makten över politiken och ekonomin utan också över opinionsbildningen, och att s därför har ett förtvivlat behov att nå ut på olika mediala arenor. Hon lovade granska vad partiets interna mediepolitiska arbetsgrupp hittills kommit fram till och eventuellt överväga att ge dem kompletterande uppdrag. Det tycker jag personligen var ett mycket välkommet besked. Trots påstötningar så har denna viktiga grupp nämligen inte gjort mycket väsen av sig sedan den tillsattes efter den senaste ordinarie partikongressen. Det enda som egentligen hörts därifrån är att Marita Ulvskog sagt att socialdemokraterna numer kan tänka sig äga medier igen – inget jag rekommenderar – och att en s-edition av Svenska Dagbladet vore intressant. Det senare kan jag hålla med om, men tidningens ägare – norska Schibsted – har offentligt tagit bestämt avstånd från sådana planer. Det var för övrigt glädjande att under dagen se flera socialdemokratiska bloggare på plats, bland andra Josefin Deiving, Johan Sjölander, Anders Löwdin, Roger Mogert och Magnus Ljungkvist. Magnus Ljungkvist passade på att fråga när Sahlin skulle bli hans vän på Facebook. Hon svarade att hennes, i likhet med många andras, ”identitet kidnappats” – men hon hoppades kunna återta den och på allvar snart synas även i detta forum. Mitt sammantagna intryck av heldagsövningen var att medvetenheten om socialdemokratins tillkortakommanden i medierna och samhällsdebatten nu börjar slå igenom alltmer. Förhoppningsvis tar man också lärdom av detta och vågar sig på lite mer offensiva satsningar för att återta initiativet och problemformuleringsprivilegiet. Andra skriver intressant om politik, socialdemokraterna, media.