Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    måndag, oktober 01, 2007

    De folkvaldas mandat

    I DN i dag (ännu ej på nätet) uppmärksammas skriften Exit riksdagen som handlar om ”det ökade antalet avhopp och framväxten av en ny politikertyp”.

    Där konstateras att under 1970- och 80-talen byttes ungefär en femtedel av riksdagens ledamöter ut från ett val till ett annat. Sedan 90-talets början har det varit ungefär en tredjedel. Och den snabbare omsättningen förklaras inte bara av ändrade mandatperioder eller förändringar av partiernas valresultat.

    Enligt skriften, författad av Shirin Ahlbäck Öberg, Jörgen Hermansson och Lena Wängnerud, pågår det en ”avpartipolitiseringsprocess” där väljarna är mer trolösa och rörliga, samtidigt som också de folkvalda i riksdagen har börjat lösgöra sig från sina partier.

    Själv tycker jag att detta är en spännande och i grunden positiv utveckling. Jag menar att varje folkvald riksdagsledamot borde ha ett starkare personligt mandat och en högre grad av ansvar än i dag. För att det ska bli möjligt borde väljarna få större inflytande över vilka representanter man utser att stifta lagar och ha den högsta politiska makten.

    Som riksdagsledamot så är man för närvarande i första hand en del av sin partigrupp. Tillhör man dessutom det styrande partiet (eller ett parti som styr i koalition med andra) så viner partipiskan synnerligen hårt – det finns det gott om vittnesmål om. Därmed blir utrymmet för den enskilde ledamoten att låta sig ta intryck och påverkas av väljarna i den egna valkretsen eller andra ytterst begränsat.

    Det personvalssystem vi efter mycket vånda infört i Sverige har inte förändrat detta. Som bäst har det gett vissa ledamöter ett ökat medialt genomslag och i någon mening stärkt deras opinionsbildande roll, men det har knappast påverkat deras möjligheter att driva de hjärtefrågor de gått till val på.

    Min partivän, riksdagsledamoten Hans Hoff är av en annan uppfattning. Han vill tvärtom att partierna ska få större makt över platserna i de valda församlingarna.

    Och Hoff är knappast ensam. Våra riksdagspartier vill egentligen inte ha personval, utan i stället själva – fullt begripligt – kontrollera vilka som kommer att utgöra respektive partis riksdagsgrupp. Men jag menar att tiden är mogen att öka det medborgerliga inflytandet över vilka folkvalda vi vill ska representera oss och ge dessa folkvalda egna, tydliga mandat att driva den politik de gått till val på.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "De folkvaldas mandat"

     

    Blogger Sundevall skrev... (01 oktober, 2007 12:05) : 

    Det bästa vore att avskaffa 8%-spärren. Den finns ju enbart för att hindra personvalda. Jag tror ett minskat intresse för politik bland unga hänger ihop med att de har svårt att finna sig i de existerande partistrukturerna där partiet är heliga, och dess representanter är i princip bara utbytbara språkrör.

    Anders Isaksson skriver intressant om detta i "den politiska adeln".

     

    Anonymous Anders Lundberg skrev... (02 oktober, 2007 17:36) : 

    Själv tycker jag att personvalssystemet bara är halvt - förr fanns det, om jag förstått saken rätt, en möjlighet att stryka kandidater på listan.

    Nu kan man genom att kryssa kandidater, om ordleken tillåts, kyssa dem in i riksdagen... Det är förstås positivt, men likväl; Om nu väljarna ska ha inflytande över vilka kandidater som ska väljas, så borde väljarna (d.v.s. vi) rimligtvis även ha inflytande över vilka kandidater vi inte vill ha i riksdagen, eller för den delen kommuner och landsting.

    Om partiernas nomineringsprocess, där de som nomineras har inflytande, leder till att personer som är olämpliga av ett eller annat skäl nomineras, så ska vi som väljare inte bara genom att kryssa EN enda ynkaste kandidat "svälja mygg och sila elefanter".

    Vi ska såklart även kunna välja bort EN kandidat genom att "sila mygg och svälja elefanter"!

    Det är fullt rimligt att det urval partierna ställer till vårt förfogande ska vi ha inflytande över genom att inte bara säga buuuhh eller bääähh till - utan även förfina vårt röstande. För alternativet, vad är det?
    För partiernas del att de kan tappa röster enbart på grund av enskilda kandidater som partiets väljare anser olämpliga.
    För väljarnas del att avstå sin röst till ett parti de egentligen skulle vilja rösta på, enbart tack vare att partiets nomineringsprocess satt kandidater väljarna inte alls vill se.

    Gör personvalssystemet komplett!

    Mvh
    Anders

     

    kommentera