Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Regeringen förvärrar problemen
| Thomas Bayard på bloggen Bejkonpire tycker att jag ägnar mig åt ”låg sosseretorik” när jag citerar Svenskt Näringslivs vd samt rapporterar om siffror från SCB, Konjunkturinstitutet, Arbetsförmedlingen och Riksrevisionen. Ett fall av att skjuta på budbäraren när budskapet inte passar, tycks det mig. I motsats till vad Bayard påstår så har jag aldrig hävdat att ”den begynnande lågkonjunkturen beror på den sittande borgerliga regeringen och inget annat”. Jag är dock knappast ensam om att se oroande tecken. I Fokus säger till exempel Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén att ”man kan tala om stagflationstendenser i ekonomin”. I samma tidning instämmer Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, och jämför situationen med de turbulenta 1970- och 1980-talen. Och i Svenska Dagbladet får finansminister Borg råd av Handelsbankens chefekonom Jan Häggström, Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson, samt Ann-Sofie Kolm som är docent i nationalekonomi och ledamot i Finanspolitiska rådet. De menar alla att konjunkturen nu viker och att vi har ett svagare läge framför oss, vilket öppnar för en mer expansiv finanspolitik än den regeringen för i dag. Med andra ord: det är inte Fredrik Reinfeldts fel att vi har en nedgång i världsekonomin, men han är ansvarig för att regeringens agerande för att möta detta är otillräckligt eller direkt felaktigt. I Fokus påminns det om att produktiviteten – Sveriges förmåga att effektivt producera varor och tjänster – i princip har stått still ända sedan hösten 2006. Och inte bara det: vid flera tillfällen under de gångna två åren har produktivitetstillväxten i Sverige – som enda land i Västeuropa och USA – till och med varit negativ. Dessa två år är de då alliansregeringen styrt Sverige. Om det är en slump så förefaller borgerliga regeringar ha en ruggig förmåga att tajma in lågkonjunkturer. Andra skriver intressant om politik, ekonomi, regeringen. |
skrivet av Jonas Morian om 07:47
Kommentarer om "Regeringen förvärrar problemen"
-
Anonym skrev... (18 augusti, 2008 10:46) :
-
Jonas Morian skrev... (18 augusti, 2008 11:14) :
-
Anonym skrev... (18 augusti, 2008 11:50) :
-
Emil skrev... (18 augusti, 2008 12:10) :
-
Jonas Morian skrev... (18 augusti, 2008 15:39) :
-
Emil skrev... (18 augusti, 2008 15:51) :
-
Johan Sjölander skrev... (18 augusti, 2008 17:44) :
-
Emil skrev... (18 augusti, 2008 17:53) :
-
Anonym skrev... (25 augusti, 2008 19:46) :
-
Johan Sjölander skrev... (25 augusti, 2008 22:02) :
-
Emil skrev... (25 augusti, 2008 22:34) :
-
Johan Sjölander skrev... (26 augusti, 2008 10:52) :
-
Emil skrev... (26 augusti, 2008 11:06) :
-
Anonym skrev... (26 augusti, 2008 21:44) :
-
Johan Sjölander skrev... (27 augusti, 2008 13:39) :
-
Emil skrev... (27 augusti, 2008 14:11) :
kommenteraMan kan ju också tänka sig att en annan, åtminstone delförklaring till att en borgerlig regering har svårare med produktivitetsutvecklingen är att de inte direkt får någon draghjälp av de fackliga organisationerna. LO-kollektivet i synnerhet tenderar ju att var mer lyhört mot finansministerns önskningar om att hålla lönespiralen nere när denne är S-märkt.
Men annars tror jag att alla som söker svar snarare än utspel kommer att finna i höstens budget att den sittande regeringen är minst lika goda Keynesianer som sossarna hade varit. Om de börjar gödsla med pengar nu motverkar de ju inte bara konjunkturens nedgång - de köper ju röster inför kommande val också. Och vilken uppgift är kärare än den för en politiker?
Det är sant att den borgerliga regeringen inte kan vänta sig att de fackliga organisationerna gör vågen. I synnerhet inte efter att regeringen sett till att höja a-kasseavgifterna och försämra ersättningsnivåerna. Mot den bakgrunden är det inte heller troligt att den sittande regeringen kommer att klara av att göra arbetsmarknaden mer flexibel, vilket man ju sagt sig vilja. Det ska till en s-regering för ett system som Flexicurity.
Som vi konstaterat förut så är vi eniga om att danskarna är något riktigt bra på spåret där. Jag är beredd att applådera nästan vilken regering som helst som är beredd att föra arbetsrätten åt flexicurityhållet. Har S sagt att de vill det - från officiellt håll?
Jonas:
En lägre produktivitetsökning än tidigare är en direkt följd av att mindre kvalificerad personal har släppts in på arbetsmarknaden. Dessa var tidigare under S styre istället utestängda och gick på bidrag. Denna S-politik var tämligen unik i västvärlden och dömdes efter många om och men ut av det svenska folket i det förra valet - det är därför vi har en borgerlig regering idag. Det är ju tämligen självklart att en så tydlig och reell förändring som dessutom är unik för Sverige visar sig i statistiken. Det gör att denna jämförelse inte på något sätt är relevant.
I övrigt, facken gjorde klart och tydligt att de skulle bråka redan innan regeringens "höjningar av a-kasseavgifterna" (som jag istället skulle kalla tydliggörande av de reella kostnaderna) och "försämringar av ersättningsnivåerna".
Å andra sidan så kan jag inte annat än hålla med om att det vore bra med en mer flexibel arbetsrätt.
Till slut vill jag också komma med en egen liten observation: högersidan har tydligt visat att de kan kritisera "sina egna" när det behövs. S-rörelsen visar däremot gång på gång att den inte klarar av detta utan alltid försvarar sina egna i vått och torrt. Det är något lite lätt sektliknande över detta beteende som är väldigt långt ifrån den debatt över er politik som väl skulle behövas efter förra valet.
Simon, delvis i alla fall. Läs mer här.
Emil, det var en intressant teori du presenterar. Har du något belägg för den?
För övrigt håller jag inte alls med om att man på högerfronten skulle vara så pigga på att kritisera sina egna politiska företrädare - FRA-frågan undantagen. Och själv känner jag mig inte nämnvärt träffad av det du skriver om sektlikande tendenser. På min blogg kritiserar jag nog s ungefär lika ofta som borgerligheten.
Vad gäller produktivitet och arbetslöshet så har du en källa här: http://www.itps.se/Archive/Documents/Swedish/Om%20ITPS/Remisser%202007/ITPS%20Remissvar%20dnr%20Fi2007-5092.pdf. Det står bla: "Personer som står utanför arbetsmarknadens förfogande har enligt promemorian
lägre initiell produktivitet jämfört med redan sysselsatta. ITPS menar härvid att
detta kan innebära en kortsiktig produktivitetsminskning i samhällsekonomin."
Vad gäller kritik av sina egna. I ditt förra inlägg säger du att du tycker det är "är lite ironiskt den här gången är att den regering som Svenskt Näringsliv viftar med ett varnande finger mot, är borgerlig". Därmed har du ju precis belagt hur traditionellt borgerliga organisationer kritiserar sina egna. Det är även vanligt att borgerliga kritiserar sina egna när det gäller rätts- och försvarspolitik (för att inte tala om skattepolitiken).
Jag skall förvisso ge dig cred för att du är en av de mer fritänkande sossarna, dock tycker jag att det har blivit sämre och sämre med det på senare tid, i alla fall på bloggen som blir mer och mer fylld med klassisk sosseretorik.
Gällande produktiviteten; så här skriver regeringen själva:
"Det är i och för sig sannolikt att tillväxten i arbetskraftens genomsnittliga produktivitet dämpas framöver. Detta är bl.a. en följd av en långsammare ökning i den genomsnittliga utbildningsnivån och av regeringens arbetsmarknadsreformer"
stod det exempelvis i en bilaga till regeringens budgetproposition 2007. Dvs direkta konsekvenser av mycket medvetna politiska åtgärder från den borgerliga regeringen.
Bilagan hittar du här
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/81/69/08e79e3e.pdf
Johan, vi kan väl göra så att vi tar med hela den andra meningen som du citerar? Så här står det:
"Detta är bl.a. en följd av en långsammare ökning i den genomsnittliga utbildningsnivån och av regeringens arbetsmarknadsreformer som med-för att individer med lägre genomsnittlig pro-duktivitet blir sysselsatta."
På så sätt undviker vi ryggmärgsreaktioner såsom att regeringen skulle ha medvetet saboterat produktiviteten i Sverige bara för att jävlas.
Johan Sjölander ovan demonstrerar ju på ett alldeles utmärkt sätt den antiintellektuella hållning som finns inom stora delar av vänstern. Det är fritt fram att ljuga och förvränga för att man vill genomföra socialistiska och empiriskt belagt dåliga reformer som gör oss fattigare.
Vidare kan vi titta på vad KI har skrivit om regeringens reformer:
"För perioden 2007–2010 har Konjunkturinstitutets makroekonomiska modell KIMOD använts för att bedöma hur den nya regeringens politik påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. De reformer som beskrivits ovan bedöms medföra att sysselsättningen stiger med ca 55 000 personer mer och att BNP ökar med ca 1,1 procent mer fram till 2010 än vad som annars skulle ha blivit fallet. Eftersom utbudet bedöms stiga snabbare än efterfrågan 2007–2010 blir dock resursutnyttjandet på arbetsmarknaden mindre ansträngt, trots att antalet arbetade timmar stiger. Löne- och inflationstrycket i ekonomin blir därmed lägre, vilket innebär att den nya regeringens politik har en dämpande effekt på den prognostiserade reporäntebanan."
s. 22
http://www.konj.se/download/18.31a52ae310f982003c980001064/Ruta1_KLdec2006.pdf
Emil: Poängen med mitt citat var inte att visa att regeringen är "ond", utan att den långsiktigt sjunkande produktiviteten tvärt emot vad som hävdades ovan faktiskt är en medveten och bejakad effekt av regeringens politik.
Det är alldeles riktigt, och jag skulle mycket väl ha kunnat ta med även den delen av citatet. För poängen är att regeringen mycket medvetet arbetar för att människor med "lägre produktivitet" ska få jobb. Eller snarare - att vissa människor ska utföra vissa mindre produktiva jobb. Vilket i klartext innebär att man skär ner på utbildningar och pressar lönenivåer neråt.
Då kan man mena att vissa människor till sin natur är "mindre produktiva" och att det enda sättet att hjälpa dem är att ge dem lägre lön. I all välmening, alltså. Man kan också - vilket ju naturligtvis är helt felaktigt och dessutom klart intellektuellt ohederligt - hävda att dessa "mindre produktiva" jobb på något sätt är mindre slitsamma och mer mänskliga - vilket ju är precis tvärtom emot hur det egentligen förhåller sig. Jag förhåller mig mycket tveksam till bägge påståendena. Tvärtom tror jag att vi måste satsa mer på utbildning och dessutom aktivt verka för att hålla lönenivåerna upp om Sverige ska kunna vara en konkurrenskraftig kunskapsnation i framtiden.
Och Peter. Var det inte den där rapporten KI i praktiken tvingades backa från i efterhand (eller åtminstone omgärda med så mycket hängslen och svångrem att det i praktiken blev samma sak)? Du vet, orsaken till att ingen regeringsföreträdare längre påstår att deras politik faktiskt har lett till några nya jobb än så länge?
“Det är alldeles riktigt, och jag skulle mycket väl ha kunnat ta med även den delen av citatet. För poängen är att regeringen mycket medvetet arbetar för att människor med "lägre produktivitet" ska få jobb. Eller snarare - att vissa människor ska utföra vissa mindre produktiva jobb. Vilket i klartext innebär att man skär ner på utbildningar och pressar lönenivåer neråt.
Då kan man mena att vissa människor till sin natur är "mindre produktiva" och att det enda sättet att hjälpa dem är att ge dem lägre lön.”
1)Om man skall välja mellan att hålla människor arbetslösa och att ge dem mindre välbetalda jobb vilket tycker du är det bästa valet?
2)S har redan “utbildat” alldeles för många människor som inte har haft någon som helst nytta (eller lönemässig kompensation) för sin utbildning, låt oss inte återgå till ett system där vi sätter folk i "arbetsmarknadsåtgärder" istället för i mindre produktiva jobb. Folk i Sverige är inte arbetslösa för att de vill utbilda sig, då är de studerande.
3)Folk HAR olika produktivitet (detta är kanske en obekväm sanning men det är tyvärr så ), det finns naturligvis ett otal faktorer bakom detta: tur, motivation (dvs att man värdesätter lön och arbete högre än fritid), talang, orättvisor, etc, etc. Man kan mycket väl argumentera för att vi skall försöka minska dessa “klyftor” så mycket som möjligt men att påstå att det inte är så är inte seriöst vilket du ju själv bevisar då du säger att det behövs mer utbildning för att göra folk mer produktiva. Om alla var lika produktiva så skulle ju inte detta behövas. Det är däremot ingen som har påstått att mindre produktiva människor skulle vara sämre människor än mer produktiva människor, bara att de är mindre produktiva. Men då lön normalt brukar utgå för arbete och inte för hur god människa man är så är det rimligt att personer med högre produktivitet har högre lön.
“Man kan också - vilket ju naturligtvis är helt felaktigt och dessutom klart intellektuellt ohederligt - hävda att dessa "mindre produktiva" jobb på något sätt är mindre slitsamma och mer mänskliga - vilket ju är precis tvärtom emot hur det egentligen förhåller sig. Jag förhåller mig mycket tveksam till bägge påståendena. Tvärtom tror jag att vi måste satsa mer på utbildning och dessutom aktivt verka för att hålla lönenivåerna upp om Sverige ska kunna vara en konkurrenskraftig kunskapsnation i framtiden.”
1)Politiker sätter inte ensamma löner, det gör arbetsgivare och i förlängningen kunder (och facket som ju brukar hedra sig själva med att de för så “ansvarsamma löneförhandlingar”)
2)Lön sätts inte i den verkliga världen efter hur slitsamma eller omänskliga arbeten är, de sätts efter utbud och efterfrågan - tyvärr kan tyckas, men detta system har visat sig vara det mest effektiva system som finns, motsatsen är en total katastrof.
3)Jag kan dock inte annat än hålla med dig om att lönerna i Sverige bör hållas uppe (jag skulle vilja säga höjas), vi verkar dock ha diametralt olika uppfattningar om hur det skall gå till.
"Om man skall välja mellan att hålla människor arbetslösa och att ge dem mindre välbetalda jobb vilket tycker du är det bästa valet?"
Det är naturligtvis det val högern i alla tider och den borgerliga regeringen just nu försöker ställa löntagarna inför. Men svaret är naturligtvis att ekonomin inte är ett nollsummespel, och att vi genom ökad tillväxt - gärna produktivitetsdriven - kan ge både fler jobb och schyssta lönevillkor. Att vi måste "dela på lönen" för att kunna ge fler jobb är i grunden ett lika absurdt feltänk som de som menar att vi skulle behöva "dela på jobben" via en arbetstidsförkortning.
Sen är det också en felsyn att människor "är" produktiva eller inte. Jag är exempelvis en hyfsat produktiv tjänsteman men vore en förödande improduktiv bilmekaniker. Men ok, låt oss konstatera att det finns människor som exempelvis på grund av en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden, dåliga språkkunskaper eller någon typ av funktionsnedsättning faktiskt "är" - åtminstone för stunden - mindre produktiva.
Då är det fullt rimligt att från samhällets sida gå in och subventionera deras anställningar, exempelvis genom sänkta arbetsgivareavgifter. Som regeringen gör (lite halvdant) och som oppositionen föreslår i en mer kraftfull omfattning. Men det är inte den stora frågan.
Den stora frågan är att regeringen genom sänkt ersättning i a-kassan kombinerat med nedskärningar i vuxenutbildningen faktiskt tar in på en väg där jobben kommer just genom minskad produktivitet, inte ökad. Det är ett både mänskligt, politiskt och skulle jag vilja hävda ekonomiskt missgrepp av rang.
Och vi kan se effekterna. Samtidigt som arbetsgivarna har skrikit efter arbetskraft med rätt kompetens har människor som gått arbetslösa berövats möjligheten att via egen ansträngning och utbildning skaffa sig den rätta kompetensen (eftersom utbildningarna inte har funnits där). Det är ju det förhållandet detta kokar ner till.
Och det måste vi få diskutera. Utan att beskyllas för att fara med osanning. Tycker åtminstone jag.
Johan:
”Men svaret är naturligtvis att ekonomin inte är ett nollsummespel, och att vi genom ökad tillväxt - gärna produktivitetsdriven - kan ge både fler jobb och schyssta lönevillkor. Att vi måste "dela på lönen" för att kunna ge fler jobb är i grunden ett lika absurdt feltänk som de som menar att vi skulle behöva "dela på jobben" via en arbetstidsförkortning.
Sen är det också en felsyn att människor "är" produktiva eller inte. Jag är exempelvis en hyfsat produktiv tjänsteman men vore en förödande improduktiv bilmekaniker. Men ok, låt oss konstatera att det finns människor som exempelvis på grund av en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden, dåliga språkkunskaper eller någon typ av funktionsnedsättning faktiskt "är" - åtminstone för stunden - mindre produktiva.”
Om detta håller jag fullständigt med dig, jag menar dock att människor utvecklar sin produktivitet bra mycket bättre genom att arbeta än genom att inte göra det. S lösning har länge varit att komma med olika typer av ”utbildningar” (dvs förvaringar) för dessa. Detta har tydligt visat sig inte fungera. Alltså måste S komma med något bättre förslag än att bara önska sig återställare till det gamla systemet.
”Den stora frågan är att regeringen genom sänkt ersättning i a-kassan kombinerat med nedskärningar i vuxenutbildningen faktiskt tar in på en väg där jobben kommer just genom minskad produktivitet, inte ökad. Det är ett både mänskligt, politiskt och skulle jag vilja hävda ekonomiskt missgrepp av rang.”
Nej, här håller jag inte med dig, utbildning är långt ifrån det enda sättet att öka produktivitet. Detta gäller väl framförallt ”vuxenutbildning” som ju ofta ges till personer som är arbetslösa och då alltså är brandsläckning och inte utbildning. Produktivitet måste dessutom sättas i ett sammanhang, hårddrar man ditt resonemang skulle det ultimata vara att bara de mest produktiva (säg 10%) jobbar och de andra är i olika typer av utbildningar tills de är tillräckligt produktiva för att få släppas ut på arbetsmarknaden.
”Och vi kan se effekterna. Samtidigt som arbetsgivarna har skrikit efter arbetskraft med rätt kompetens har människor som gått arbetslösa berövats möjligheten att via egen ansträngning och utbildning skaffa sig den rätta kompetensen (eftersom utbildningarna inte har funnits där). Det är ju det förhållandet detta kokar ner till.”
Nej, du gör återigen misstaget att hävda att man inte kan skaffa sig kompetens genom att under en kortare eller längre tid arbeta med jobb som är mindre produktiva. Utbildningar finns det dessutom fortfarande gott om, vi har dessutom ett av världens mest generösa finansieringssystem av studier. Det är dessutom fullständigt normalt att arbetsgivare skriker efter arbetskraft i högkonjunktur, det handlar enbart om utbud och efterfrågan.
”Och det måste vi få diskutera. Utan att beskyllas för att fara med osanning. Tycker åtminstone jag.”
Absolut, ingen beskylls heller för att fara med osanning för att de diskuterar detta, de bekylls för att fara med osanning när de far med osanning, dvs när de manipulerar eller ljuger om statistik för att visa sin egen poäng
Johan Sjölander: "Var det inte den där rapporten KI i praktiken tvingades backa från i efterhand"
- Och naturligtvis kunde du inte styrka att så var fallet.
Peter: jag tänker på det faktum att KI tvingades gå ut med ett förtydligande där de skrev att "Kalkylen är mycket osäker eftersom den baserar sig på en statistisk analys av hur personer historiskt har reagerat på förändringar av det ekonomiska utbytet av arbete." (borde finnas på KI:s hemsida, jag hade sparat citatet på min dator). Vilket ju återigen är orsaken till (en av dem) att Reinfeldt och Borg och de andra inte längre hävdar att deras politik de facto har lett till några nya jobb (senast det begav sig pratade FR i partiledardebatten istället om "möjliga tendenser", vill jag minnas.)
Sedan Emil. Vår syn på utbildning skiljer sig åt. Jag tror nämligen att vi människor ibland måt bra av att lära oss ett och annat. För vissa yrken är det rent av nödvändigt. Rörmokare eller sjuksköterska blir du liksom inte bäst på av learning by doing. Att utbildning och kunskapsinnehålle dessutom blir viktigare i och med det nya kunskapssamhället är dessutom inget kontroversiellt påstående. Och vad gäller din beskrivning om att det alltid blir arbetskraftsbrist och överhettning vid en högkonjunktur - visst. Men om vi samtidigt har en massa arbetslösa, varför då skära ner på utbildningarna istället för att öka matchningen genom att ge folk den kompetens arbetsmarknaden kräver? Det är en fråga du inte slipper undan.
Men vi lämnar grundfrågan här. Frågan var väl om den långsiktigt sjunkande produktiviteten är en medveten konsekvens av regeringens politik eller inte. Där tycks vi numer vara överens om att så är fallet. Du tycker det är bra, jag tycker det är dåligt.
Gott så. Låt oss diskutera utifrån detta då, istället för att försöka blanda bort korten.
Johan:
"Jag tror nämligen att vi människor ibland måt bra av att lära oss ett och annat. För vissa yrken är det rent av nödvändigt. Rörmokare eller sjuksköterska blir du liksom inte bäst på av learning by doing."
Jag håller fullständigt med dig om detta, en kombination av utbildning och learning by doing är nog det bästa medlet. Men jag har aldrig sagt att vi skall avskaffa vare sig gymnasieutbildningar, universitetsutbildningar eller interna arbetsgivarfinansierade utbildningar. Däremot har jag sagt att många "vuxenutbildningsåtgärder" i vilka man har satt arbetslösa har visat sig fullständigt ineffektiva. Dessa har såvitt jag vet ej heller använts till att utbilda vare sig sjuksköterskor eller rörmokare.
"Frågan var väl om den långsiktigt sjunkande produktiviteten är en medveten konsekvens av regeringens politik eller inte. Där tycks vi numer vara överens om att så är fallet. Du tycker det är bra, jag tycker det är dåligt."
Nej, jag tycker inte det vore bra med en långsiktigt sjunkande produktivitet. Däremot tror jag idag att vi har en överdrivet hög produktivitet på bekostnad av en hög arbetslöshet varför en ombalansering kan vara bra. Jag ser däremot inget hinder för att produktiviteten inte skulle kunna öka efter att denna ombalansering skett.