Naturreservat eller opinionsbildande kraft?

Det har skrivits mycket om hur en viktig del av Barack Obamas framgångsrika presidentkampanj varit ett skickligt bruk av bloggosfären och sociala nätverkssajter. Tidningen Metro ägnar detta en hel del uppmärksamhet och försöker ta reda på hur de svenska politiska partierna jobbar med dessa medel för att engagera valarbetare och nå ut med sina budskap. Flera partisekreterare och andra som Metro talat med uppger att bloggosfären blir en allt viktigare politisk arena, och radar upp några exempel: Kristdemokraterna sägs ha skaffat egen inspelningsutrustning för att lansera filmer på YouTube. Folkpartiet planerar att satsa mer på reklam på internet och mindre i papperstidningar än tidigare val. Centerpartiet är hemlighetsfulla men säger sig satsa på bloggosfären i sin kommunikationsstrategi. Moderaterna bjuder regelbundet in till bloggträffar och har en pressekreterare med särskilt ansvar för bloggare. Miljöpartiet skickar ut bakgrundsinformation till utvalda bloggare när partiet gör ett utspel. Vänsterpartiet har nyanställt en person för att arbeta med bloggar, sociala medier och annan kommunikation på webben. Socialdemokraterna satsar på YouTube, seminarier och möten mellan ledande företrädare och bloggare. Det finns dock borgerliga röster som tvivlar på Allianspartiernas verkliga vilja och möjlighet att hantera det dubbelriktade kommunikationsinstrument som de sociala medierna är. Dick Erixon skrev exempelvis nyligen att han ”är tveksam till att de höga och mäktiga i partierna kommer att öppna sig för den flexibla, snabba och reaktiva miljö som interaktivitet på nätet innebär”, och tillägger att ”om partiledare, statsråd och kommunalråd håller sig borta, då blir alltihop bara ett enda stort fiasko”. Och Svenska Dagbladets PJ Anders Linder konstaterade i onsdags kväll att medan just då socialdemokraterna toppade sin webbplats med ett meddelande från Mona Sahlin som sa att hon ”välkomnar ett nytt USA”, kunde man hos moderaterna läsa om ”En ansvarsfull agenda för framtiden” (som handlade om Alliansens möte i Varberg fjorton dagar tidigare); hos folkpartiet att man vill gå över till euro, och på Alliansens webbplats berättades det om att ”Satsningar på nätet tryggar alliansseger 2010” (vilket syftade på en debattartikel i SvD inför Varbergsmötet). Moderaternas kommunikationschef Pär Henriksson har stolt beskrivit sitt partis satsningar på webben, vilket han beskrivit som ”en strategisk investering inför valrörelserna 2009 och 2010”. Henriksson konstaterade också att om man ska finnas i digitala miljöer ”måste man acceptera att man inte kan ha 100 procent kontroll över hur varumärket används”. Frågan är väl bara om moderaterna – eller något av de etablerade riksdagspartierna – verkligen är beredda att släppa den kontrollen. Johan Ulvenlöv på S-buzz hävdar att socialdemokraterna släppte kontrollen för flera år sedan. Han konstaterar att det ”Dagligen görs inlägg från hundratals socialdemokrater och tusentals kommentarer skrivs”, och att tro att en strategi som innehåller en mening om att ”partiet släpper kontroll” (som inte finns) bara är floskler. Ulvenlöv ifrågasätter också i vilken utsträckning Obama och hans kampanjfolk verkligen släppt kontrollen. I USA beskrivs tydligen kampanjen tvärtom som den mest disciplinerade i amerikansk historia. Rigorös planering sägs ligga bakom dörrknackningarna, telefonsamtalen, produktionen av klipp, scenarbete, konvent med mera. I Johan Ulvenlövs samtal med progressiva bloggare beskrivs Obamas budskapsmantra som stagnerande, bloggarna blev helt enkelt trötta på att få instruktioner från kampanjledningen om ”amplify this” och ”amplify that”. I Metro sägs bloggarnas påverkan på den politiska dagordningen i stora stycken vara outforskad mark. Henrik Oscarsson, docent i statskunskap vid Göteborgs universitet, säger till tidningen att ”Vi vet väldigt lite om bloggosfärens betydelse för opinionsbildningen”, och lämnar frågan öppen om den är ”ett naturreservat för intellektuella eller en verklig opinionsbildande kraft”. Jag antar att att det är upp till oss politiska bloggare att försöka besvara den frågan under den tid som återstår till nästa riksdagsval. Andra skriver intressant om politik, opinionsbildning, bloggosfären.