Inte många nya i (s)kuggkabinettet

Jag skrev tidigare i dag om vilka som troddes bli huvudföredragande på s-kongressen i höst. Spekulationerna visade sig vara delvis rätta. På socialdemokraternas webbplats presenterar Mona Sahlin de tio som från och med nu, över kongressen och fram till valet 2010, kommer att vara partiets främsta talespersoner för sina respektive politikområden: Thomas Östros - En ansvarsfull ekonomisk politik sätter jobben först Sven-Erik Österberg - Fler jobb och en starkare arbetslinje Ylva Johansson - Högre kvalitet i välfärden Anneli Hulthén - Konkurrera med kunskap och forskning Lena Hallengren - Investera i gröna jobb Carin Jämtin - Ett Sverige där fördomar inte hindrar arbete Thomas Bodström - Ge ungdomsgenerationen en chans Veronica Palm - Ett Sverige i sammanhållning, bekämpa klyftorna Leif Pagrotsky - Kultur i brytningstid Urban Ahlin - En rättvis värld är möjlig Aftonbladets Åsa Petersen noterar att politiska journalister nu går en mardrömsvår till mötes: "Inte nog med att vi ska lära oss att stava partinamnen med stor bokstav. Vi ska även sluta att presentera Socialdemokraternas talespersoner med titlar - och börja presentera dem med slogans." Även Magnus Ljungkvist är tveksam till vad dessa slogans egentligen betyder. "Nu växlar vi upp", skriver Sahlin. Och i någon mening är väl det en korrekt beskrivning. Det man i dag presenterat är ett slaggs skuggkabinett; socialdemokraternas kandidater till statsrådsposterna i regeringen. Mestadels är det beprövade namn som tidigare haft tunga uppdrag i riksdag, regering och internt inom socialdemokratin. Själv saknar jag exempelvis Luciano Astudillo och Tomas Eneroth. Andra skriver intressant om politik, socialdemokraterna, valet 2010.