Marita Ulvskog avgjorde mitt val

Jag har länge stått och velat hur jag skulle rösta i år. Min tvekan var inte så stor i fråga om parti; jag betraktar mig som socialdemokratin trogen – om än inte alltid lojal. I stället har jag noga övervägt vad jag skulle göra av mitt personvalskryss. Det stod och vägde mellan tre personer på s-listan. Två rutinerade, erfarna och duktiga politiker som redan har gjort goda insatser i Europaparlamentet. En ung uppstickare som gjort en lysande personvalskampanj och som vi lär få se mer av i politiken framöver. Det var sannerligen inget enkelt val. Men i går fick jag ett intressant och klokt råd: kryssa den som har störst chans att ta sig förbi listettan Marita Ulvskog. Jag tyckte att det var ett synnerligen dåligt beslut att toppa s-listan med Ulvskog. Hon har i två folkomröstningar röstat nej till både svenskt EU-medlemskap och medlemskap i EU:s valutaunion. Ulvskog har alltså i två principiellt viktiga frågor gått emot den socialdemokratiska partilinjen. Därmed tycker jag att det är direkt olämpligt att hon ska representera socialdemokratin i Europaparlamentet. Sedan gjorde hon bort sig rejält när hon jämförde fri rörlighet för arbetskraft med trafficking. I stället kryssade jag Åsa Westlund. Inte för att jag håller med henne i alla frågor, och inte för att jag egentligen betraktar henne som mer representativ för socialdemokratin än Göran Färm eller Evin Cetin – som jag också övervägde att kryssa. Men för att jag bedömer att hon har störst chans att få så många personvalskryss att det faktiskt gör någon skillnad. Jag tror på Europasamarbetet och jag tror på den i huvudsak konstruktiva EU-linje som svensk socialdemokrati hållit sedan Ingvar Carlsson lämnade in ansöka om svenskt medlemskap. Därför röstar jag på socialdemokraterna och därför kryssar jag Åsa Westlund. Andra skriver intressant om politik, EU-valet, socialdemokraterna.