Överraskande bra, Ulvskog

Socialdemokraternas största utmaning inför valet är förstås hur man ska få fler människor i arbete. För oavsett hur man räknar så är det alldeles för många i vårt land som skulle vilja arbeta, men som på grund av arbetslöshet, sjukdom etc inte kan göra det. Det är drygt ett år till valet, och innan dess måste socialdemokratin antingen vända ohälsotalen och arbetslöshetsstatistiken, eller åtminstone presentera en trovärdig plan för hur fler människor ska få jobb. I sitt tal i Almedalen i kväll kom inga glasklara besked på den fronten från partisekreterare Marita Ulvskog. I stället inledde hon med att prata om lycka - och att folk i Sverige enligt en undersökning är väldigt lyckliga, bland annat tydligen på grund av att det finns så lite skillnader mellan folk här. Ulvskog pekade på kontrasterna mot Reinfeldts prat om vikten av att det finns skillnader i samhället, och tog även upp arbetarklassbegreppet och hur "arbetare" höll på att mista sin innebörd i det politiska nyspråket. Om direktören och läkare som anlitar städhjälp ser sig som arbetare och röstar på "det nya arbetarpartiet", är då städhjälpen den nya underklassen? Marita Ulskog pratade om ett kommande förslag om "matchning" mellan jobb som behövs utföras och arbetslösa. Detta skulle enligt henne skapa "tusentals" jobb; fler händer i vården, mer tid för de gamla, satsningar på miljövård, barnomsorg etc. Några mer detaljer fick vi inte veta. Först i höst ska förslaget presenteras. Hon betonade vidare att Sverige inte ska konkurrera med låglöneländer med ännu lägre löner. I stället ville Ulvskog att vi ska konkurrera med spetsforskning och hög kompetens. Personligen beklagar jag att det inte var Göran Persson som, i likhet med de andra partiledarna, var på plats i Almedalen. För det första är han en betydligt bättre talare än Ulvskog (även hon överraskade positivt och höll nog veckans bästa tal, hittills), och för det andra menar jag att det är en fråga om respekt. Närvaro i årets främsta demokratiska mötesplats står på intet sätt i motsatsställning till att ha en egen tradition med sommartal i Björkvik. Nästa sommar är det valår och åtminstone då lär vi väl få se den socialdemokratiske partiledaren på plats i Almedalen. Jag hoppas att det därefter blir en återkommande vana.