Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    måndag, september 05, 2005

    Partiledardebatten

    Så har partiledardebatten varit och som alla andra politiskt intresserade satt jag naturligtvis klistrad framför TV:n. Men eftersom jag är politiskt engagerad var jag som vanligt inte så intresserad av vad som sades utan mer av hur det sades. Jag vet var mina sympatier ligger och det spelar inte så stor roll vad de olika partiledarna säger, jag kommer ändå inte att ändra åsikt.
    Ok, visst är ämnesval och åsikter lite intressanta så det är klart att jag lyssnar och lägger på minnet vad som sägs men det är framförallt det retoriska hantverket som jag intresserar mig för i dessa sammanhang. Och detta är mina reflektioner om de olika deltagandena.

    Lejonborg – Gick på som ett tröskvärk som hackar. Det gick helt enkelt inte att följa med i hans tankegångar. Var han oförberedd eller är han bara lite seg?

    Persson – Rutinerad. När de övriga körde på och pratade i full fart för att hinna säga så mycket som möjligt så litade han på sin pondus och höll ett lugnare (och retoriskt bättre?) tempo. Dessutom uppfattade jag honom som självsäker och med lite glimt i ögat vilket är bra. Hade önskat att han tog lite mer utrymme dock, han är ju trotts allt en av de bästa retorikerna.

    Ohly – Har varit en retorisk besvikelse sen han tillträdde då han ju genast drunknade i kommunistdebatten och försvann. Visade upp en bättre sida i debatten men lyckades inte riktigt slå igenom och ta plats. Något monoton.

    Wetterstrand – Urskilde sig mest i debatten, på ett positivt sätt. Verkade rak och ärlig och inte så ”politik” som en vän uttryckte det. Jag tyckte hon framstod som ”normal” i kontrast till ”yrkespolitikerna”, frågan är om det går hem eller inte. Hon var dock fullständigt kass när hon skulle framföra ett förberett anförande.

    Reinfeldt – De bruna ögonen försvann i ett ansikte som mest såg frågande ut. Trodde att han skulle försöka framstå som borglighetens ledare men det gjorde han inte utan förblev en i mängden. Bra eller dåligt vet jag inte. En besvikelse. Fast när han fick göra sitt anförande lyste han dock upp och var mycket skicklig.

    Olofsson – Jag är verkligen allergisk mot hennes gälla monotona röst fast jag kan tänka mig att det finns folk som tycker att det låter ”folkligt”. Dessutom var hennes ihärdiga tjat om ”vänsterkartellen” väldigt enerverande.

    Hägglund – I försvarsposition från början men gjorde ändå ganska bra ifrån sig. Lyckades dock inte urskilja sig ur den blå högen trotts att han blev pressad. Tråkig.

    Apropå SIFO-undersökningen: Av 1000 uppringda svarade 300 och 54% av dem var blå och 31% röda, snacka om skevt urval! Genomsnittligt betyg säger inte så mycket då.


    Kommentarer om "Partiledardebatten"

     

    Blogger CV skrev... (05 september, 2005 11:52) : 

    Bedrövligt egentligen att Svt visar upp siffror när bara 300 svarat. Nästan ohederligt.
    Håller med dig om att Göran Persson gjorde bra ifrån sig.
    Jag tycker också att Reinfeldt var proffsig, fast jag inte delar hans åsikter.
    Övriga av hans allianskamrater var däremot bleka.

     

    Blogger Dico skrev... (05 september, 2005 20:15) : 

    Bara 80 av de svarande såg hela debatten. 80 personer avgjorde mediabilden.

    Vilken blåsning av SvT.

     

    Anonymous Leif Gustafsson skrev... (06 september, 2005 22:21) : 

    Att påstå att Persson var bra var väl ett optimistiskt sett att se det. Jag gillar inte Persson, det ska erkännas, men för några år sen hade han ju krossat några av sina motståndare i en sådan här debatt, och det utan att anstränga sig. Nu verkade han ju trött och tyvärr väldigt repetitiv och ser mest ut att ha tappat sugen. Egna idéer ? Nej, mest bara angrepp på motståndaren och det vinner man inte debatter på. MP-s Wetterstrand var den enda på S-sidan som hade något att framföra.

     

    Anonymous Leif Gustafsson skrev... (06 september, 2005 22:25) : 

    Däremot håller jag med om vad som sagts om SIFO-undersökningen. Har sett nånstans att bara 80 av dom som svarade hade sett hela debatten. Och om den siffran är riktig, så kan jag inte förstå att man presenterade den överhuvudtaget. Vissa bloggare, också på högersidan, framhåller ju att de flesta som ser detta program ligger åt det borgerliga hållet och det håller jag nog med om. Nej SIFO-undersökningen skulle man inte tagit upp på slutet.

     

    Blogger Sandro Wennberg skrev... (06 september, 2005 22:27) : 

    Jag satte högst betyg på Persson och Ohly. Det där med att "krossa" sin motståndare, det går inte hem liksom. Hade Persson försökt hade han uppfattats som bufflig. Han blir sågad hur han än gör. Mediabilden är sådan, och Adaktussons opinionsundersökning är bara ett av flera tecken på att mediemajoriteten vill ha maktskifte.

     

    Blogger Prao-Morian output.nu skrev... (06 september, 2005 22:29) : 

    Klart vi ska komma ihåg att jag är långt ifrån objektiv (vad vore poängen med det i den här bloggen?) men jag tyckte Persson gjorde bra från sig även om han borde tagit mer plats.

     

    Anonymous Leif Gustafsson skrev... (06 september, 2005 23:21) : 

    Man kan ju "krossa" på fler sätt. Man behöver ju inte vara otrevlig eller bufflig. Man kan med lugn röst och med ett vänligt leende visa att motståndarna har helt fel och att man själv har rätt och att man dessutom har bättre idéer. Och detta tyckte jag GP var duktig på för några år sen, men inte längre....
    Men att tycka att Ohly var bra ? Nåns slags avundsjukeangrepp på Reinfeld ? Och dessutom flera gånger.

     

    Blogger Daniel Andersson skrev... (07 september, 2005 23:43) : 

    Wetterstrand förvånade på slutet. Hon är förvisso inte lysande, men som nämnt folklig och lyckas därmed nå fram till åhörarna på ett sätt som få andra lyckas med. Men varför hade hon inte övat in sitt slutanförande?

     

    kommentera