När fasaden krackelerar
Skarpsynte bloggaren Claes Nordmark gör mig uppmärksam på en en skriftlig kommentar i SvD i dag i vilken Karin Pilsäter, ekonomisk-politisk talesman för folkpartiet, säger att "Det är absolut inte så att Alliansen kan tänka sig att lånefinansiera reformer". Hoppla! Så lät det inte på Mikael Odenberg (m), ansvarig för Alliansens ekonomiska politik, i samma tidning häromdagen (och som jag bloggat om här). Där sade sig Odenberg inte utesluta att att en borgerlig regering kunde behöva låna för att få statsfinanserna att gå ihop. Hur var det lät i visan? "Enade vi stå, söndrade vi falla..." |
Kommentarer om "När fasaden krackelerar"
Reformer ska inte lånefinansieras. Det Odenberg svarade på var huruvida han kunde utesluta att en borgerlig regering vid något tillfälle skulle kunna behöva låna, och det kunde han givetvis inte. Det kan komma en lågkonjunktur som gör att intäkterna minskar, och att staten måste låna pengar för sin verksamhet.
Varken Odenberg eller Pilsäter tänker lånefinansiera reformer.
Mmm. Det är underligt att yttra sig så vilket fall som helst. Om det krävs lånefinansiering för reformer då är det inte läge för reformer. Att lånefinansiera för verksamhet är en annan sak. Väl?
Hum... varför ska reformer inte lånefinansieras? Efterkrigstidens två största reformer - pensionsreformerna - var båda lånefinansierade. Skattereformen var lånefinansierad. Är det någon som vill ha tillbaka 80-talets marginalskatter?
Ekonomi är att hushålla med resurser. Hushålla, inte snåla.
Regeringen Persson lånar pengar i detta nu. Men röstköp kanske inte ska kallas reformer.
Fel. Statsskulden sjunker kontinuerligt.
dr demant:
Fel, statsskulden sjunker inte alls. Engångseffekter just nu gör att budgeten går med plus, men statsskulden ökar trots det, bl.a beroende på en svag krona.
Dessutom har (s) kört med underskott sen år 2000 om jag kommer ihåg saken rätt.
Jadu Juggler, du behöver inte konsultera ditt tydligen inte så pålitliga minne. På www.konj.se kan du se i Analysunderlaget hur statsskulden minskar år efter år. Detta beror inte på engångseffekter utan på starka offentliga finanser.
dr demant: Hur förklarar du i så fall Figur 1 i Ekonomistyrningsverket rapport över statsfinansernas utveckling?
http://www.esv.se/download/18.95b8a10268a7a2688000262/2005-7.pdf
Enligt ESV har jag i stort sett helt rätt, bortsett från att 2001 hade ett positivt saldo efter engångseffekter på ynka 2 miljarder kronor. Hur förklarar du detta?
Nu blandar du ihop budgetunderskott och statsskuld. Statsskulden sjunker kontinuerligt eftersom vi har en tillväxt i landet som överstiger nettoeffekten av budgetunderskott.