 Igår skrev dn om delrapporten som regeringens nationella bostadssamordnare Lotta Jaensson presenterat, där hon starkt kritiserar idén om flyttkedjor som lösningen på ungas bostadsproblem. Byggbolag och kommunen räknar ofta med att flyttkedjorna (alltså att när en person flyttar in i en lägenhet lämnas en mindre, där någon annan flyttar in som i sin tur lämnar en lägenhet, osv) fungerar i 8-9 led. Jaenssons rapport, liksom svensk och internationell forskning visar att det snarare handlar om i snitt tre led. I många kommuner byggs stort och dyrt, för att det i förlängningen ska ge många lediga lägenheter "längst ner" på bostadsmarknaden och alltså ge små och billiga lägenheter till unga. Det fungerar inte, menar Jaensson. Det måste också byggas mindre och hyfsat billiga lägenheter om man ska komma åt bostadsbristen bland unga.
Idag kommenterar Mona Sahlin rapporten och menar att det är kommunernas ansvar att se till bostadsförsörjningen, och att de ofta sviker det ansvaret. Hon menar också att man inte kan lita på flyttkedjorna utan att det också behövs byggas billiga hyresrätter. Sahlin vill också som hon tidigare lanserat införa bostadsförmedlingar i alla kommuner vilket skulle förbättra bostadsmarknaden.
Jag tror också mycket på idén om bostadsförmedlingar. Stockholm är ett bra exempel på att en fungerande kommunal bostadsförmedling kan förändra bostadsmarknaden. Även om situationen på Stockholms bostadsmarknad fortfarande är svår, har den dramatiskt förbättrats de senaste åren. Stockholms stads bostadsförmedling AB - den kommunalt ägda bostadsförmedlingen - förmedlar alla bostäder från de allmännyttiga fastighetsägarna och även många privatägda lägenheter i Stockholm och kommunerna runt omkring. Sedan 2001 har antalet förmedlade lägenheter ökat och kötiderna sjunkit dramatiskt. 2005 förmedlades 8 377 lägenheter mot 3260 år 2001, och i år förväntas antalet gå över 10 000 lägenheter. Kötiderna också sjunkit, 2005 var exempelvis snittkötiden för en lägenhet i närförort 5,2 år mot 7,1 året innan, och 1250 lägenheter förmedlades till människor med mindre än ett år i kötid. Det går att få lägenhet i Stockholm! (All statistik finns här)
2005 tillsattes en arbetsgrupp på Samhällsbyggnadsdepartementet en arbetsgrupp om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och i april presenterades deras förslag som nu är ute på remiss. De föreslår att alla kommuner ska ha en kommunal organisation för bostadsservice med såväl förmedling som relaterad information, och att kommunerna ska inrätta en kö/förmedling där hyresrätter förmedlas efter kötid - och att minst hälften av de allmännyttiga lägenheterna ska förmedlas genom denna kö (och gärna privata bostäder också, såklart). En ny lag föreslås också där privata värdar med mer än 20 lägenheter måste redovisa principerna för hur deras lägenheter förmedlas, allt för att minska diskrimineringen på bostadsmarknaden.
Med tydliga regler för hur bostäder förmedlas, kan förhoppningsvis de värsta avarterna på bostadsmarknaden stävjas. Det behövs byggas fler bostäder, såväl i Stockholm som Uppsala och på många andra håll, men framför allt måste vi se till att de som finns förmedlas rättvist och jämlikt. Förhoppningsvis kan de aktuella förslagen faktiskt leda till just det.
Bilden föreställer en hyresrätt som finns till uthyrning via Västerås allmännyttiga bostadsbolag Mimer
Andra bloggar om: politik, bostad, stockholm, bygga, hyresrätt
Pingat på intressant.se |
Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.
Kommentarer om "Kommunala bostadsförmedlingar fixar bostadsproblemen"
-
Anonym skrev... (04 augusti, 2006 19:06) :
-
Marta Axner skrev... (05 augusti, 2006 14:26) :
-
Anonym skrev... (06 augusti, 2006 14:21) :
-
Anonym skrev... (06 augusti, 2006 16:55) :
-
Marta Axner skrev... (06 augusti, 2006 23:17) :
-
Anonym skrev... (07 augusti, 2006 00:11) :
-
Anonym skrev... (07 augusti, 2006 13:29) :
-
Anonym skrev... (12 september, 2006 22:57) :
kommenteraVad vi borde ha är marknadshyror och en kraftig minskning av krånglet med Plan- och Bygglagen.
Om vi minskade kommunpolitikernas makt att ställa krav på placering, utseende mm på bostäder skulle fler och billigare bostäder kunna byggas.
Marknadshyror skulle också på sikt öka bostadsbeståndet men framförallt skulle det effektivisera tilldelning av bostäder. Det nuvarande systemet leder bara till en massa köer som många skulle vara glada att kunna köpa sig ifrån. Man får lägga ner lite tanke på systemet med marknadshyror så att man håller de nuvarande hyresgästerna skadelösa men det går säkert.
Den sista meningen i den bloggpost illustrerar på ett underbart sätt varför jag inte är socialdemokrat. Det viktigaste är inte att så många som möjligt har en bostad utan att de bostäder som finns har förmedlats i god byråkratisk ordning.
Jag tror inte på marknadshyror. Föga förvånande kanske.
Med den sista meningen menade jag inte att det inte behöver byggas bostäder. Det gör det. Men det går inte att på kort sikt bygga bort bostadsbristen, utan även andra insatser behövs. Då är en god fördelning av bostäderna ett snabbare sätt att få en mer rättvis och jämlik bostadsförsörjning. På samma sätt som att det på kort sikt inte går att bygga bort trafikproblemen i Stockholm, utan andra, snabbare åtgärder behövs (=trängselavgifter).
Det är mycket möjligt att bostadsfördelningen blir mer effektiv av marknadshyror, som du skriver. Men det blir i så fall på bekostnad av jämlikheten. Nog finns det människor som är beredda att betala mer för en bostad, men det finns också många som inte kan.
Marknadshyror bygger ju på principen om utbud och efterfrågan. Problemet är att utbudet är så mycket mindre än efterfrågan, och att utbudet går långsamt att öka/minska. Efterfrågan är om inte oändlig så åtminstone väldigt väldigt hög, samtidigt som många inte skulle ha möjlighet att "följa med" ekonomiskt. resultatet - utslagning från bostadsmarknaden och en ännu mer segregerad stad.
I grunden handlar det om att jag ser bostad som en rättighet. Och även om det inte går (eller är önskvärt) att ha en helt statlig eller kommunal bostadsmarknad, behövs riktlinjer och en stabil gemensam grund för allas rätt och möjlighet till en bostad. Allmännyttan och hyresregleringen innebär en sådan. Dock förutsätter det en tillräcklig tillgång på bostäder och att de fördelas rättvist. Jag kan helt hålla med om att det kan behövas justeringar av byggreglerna för att underlätta byggande (och göra det billigare) samtidigt som förmdlingen av bostäder är central.
Ja, varför ska yngre behöva nöja sig med sämre lägenheter när de kan bo hemma hos mamma och pappa.
Förutom marknadshyror så hade det också kunnat lösas med att det blir billigare att bygga och för att det ska bli billigare att bygga måste man gå emot facket. Så det blir nog inte S för mig.
Kommunalabostadsförmedlingar var ju ingen höjdare i t.ex Malmö. Om man nu inte är en svensk, vit, icke-rökare som kan stå ut med att bli registrerad. Tyvärr faller många av dagens ungdomar bort pga de två första kriterierna. Så kommunala bostadsförmedlingar, nej tack!
De hemlösa blir allt fler i Sverige, visar en rapport från Socialtyrelsen. Minst 17 800 personer är hemlösa, visar en genomgång i landets kommuner. Utredarna lägger en stor del av skulden på bostadspolitiken.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_11692945.asp
Planekonomi visar sig överallt vara förödande, trots det håller vissa fast vid det som borde ha dumpats på historiens soptipp för länge sedan.
Pidda: såklart är nyproducerat dyrare än äldre bostäder, något annat har jag aldrig hävdat. Däremot går det att bygga olika stort och olika dyrt. Ofta bygger man så stort och dyrt som möjligt med det uttalade syftet att få långa flyttkedjor, vilket alltså enligt forskningen inte fungerar. Det går att bygga bra bostäder till rimliga hyror.
anonym: Det går att sänka byggkostnaderna på många sätt. Sänkta löner (som jag antar att du menar med att gå emot facket) är ett dåligt sätt i mina ögon. Istället är det bättre att gynna små byggherrar med mindre kringkostnader, föra en aktiv markpolitik i kommunerna, planera bättre o.s.v. Goda exempel finns hos jagvillhabostad.nu.
När det gäller diskrimineringen hos MKB i Malmö så var det inte en kommunal bostadsförmedling utan (det kommunala) bostadsbolaget själv som diskriminerade hyresgäster. Det är såklart inte acceptabelt. Med en fungerande kommunla bostadsförmedling med tydliga, enkla och rättvisa regler minskar risken för diskriminering, oavsett om bostadsbolaget är kommunalt eller privat.
robin hood: att ha en (delvis) reglerad bostadsmarknad är inte planekonomi. Alternativen är inte fullständigt fri och oreglerad marknad eller planekonomi. På massor av områden (framför allt sådana som handlar om välfärd och allmännytta) behövs en blandning av marknadsmekanismer och regleringar. Bostadsmarknaden är ett sådant område.
Du vill ha en fungerande kommunal bostadsförmedling, det är ju faktiskt briljant. Eftersom ingen annan skriver ut ordet "fungerande" framför sina förslag så kanske man ska förstå att de inte vill att det ska fungera. Problemet med den här typen av "fungerande" regler är att de ska skötas av individer och då de inte har ekonomiska skäl för sina prioriteringar så har de andra.
Det är kanske ingen slump att de länderna i västvärlden med störst offentlig sektor också har den största andelen invandrare utanför arbetsmarknanden, lika lite som att de knappast är en slump att den mest omfattande diskrimineringen av invandrare skedde i ett kommunalt bostadsbolag i en Socialdemokratisk kommun.
Men visst, hade man bara tänkt på att det skulle "fungera" så hade allt varit hunky dory och alla hade bott i en välanpassad lägenhet, i en stad med full sysselsättning, där alla har hyggliga löner och där det inte existerar någon kriminalitet.
Tänker vi bara på att det ska fungera så når vi paradiset redan under vår tid på jorden. Briljant!
ber om ursäkt för att jag lät så arg och spydig
Hmm. Utomlands kan man flytta in direkt utan att stå i kö och utan att behöva betala dyrt. Den här boken är ganska upplysande. Finns att låna på biblioteket i Göteborg och Järfälla bland andra.
www.sutare.se