Lågt förtroende för journalistiken

Tidningen Journalisten har gjort en enkätundersökning bland riksdagsledamöterna där de bland annat uppmanats ranka vilka de anser vara Sveriges tre främsta politiska reportrar. 44 procent uppgav Rapports K-G Bergström, 35 procent hans kollega Mats Knutson och 16 procent Aftonbladets Lena Mellin. Politikerna i undersökningen uppger sig ha störst förtroende för TT (75 procent av alla som deltog svarade ja på frågan om deras förtroende för denna redaktions politiska rapportering/bevakning var stort) av de stora nyhetsförmedlarna i landet. Ekot hamnar på andra plats (57 procent) och Riksdag & Departement på tredje (55 procent) när riksdagsledamöterna. Längst ner på listan hamnar inte oväntat kvällstidningarna (3 procent för Aftonbladet och 1 procent för Expressen). En majoritet (65 procent) av de riksdagsledamöter som svarade på Journalistens enkät anser att medierna har stor betydelse för utgången av årets val. 33 procent trode att så delvis var fallet. Hela 41 procent ansåg att det bedrivs opinion på nyhetsplats i medierna (57 procent höll delvis med om det). Däremot var det "bara" 32 procent (respektive 59 procent som delvis instämde) att det går att se en politisk tendens i rapporteringen. Här var det stor skillnad mellan de politiska blocken: av de borgerliga politikerna tyckte 31 procent (och 67 delvis) att det bedrivs opinion på nyhetsplats i medierna - jämfört med 55 respektive 44 procent av riksdagsledamöter på vänsterkanten. Ännu större var skillnaden mellan dem som svarade på frågan om märkbar politisk tendens: detta instämde bara 17 procent av de borgerliga i (och hela 73 procent höll delvis med), medan 54 respektive 40 procent av ledamöterna till vänster menade att man kunde se sådana tendenser. Journalistens undersökning stämmer definitivt till eftertanke. Nu handlar det så klart bara om ledamöternas subjektiva uppfattningar, men att så många medier inte åtnjuter riksdagsledaöternas förtroende när det gäller politisk rapportering är ganska allvarligt. Det får rimligen konsekvenser för hur våra folkvalda väljer att kommunicera med journalister. Och det finns nog även anledning att misstänka att misstroendet är ömsesidigt (inte minst efter att denna undersökning publicerats). Det vore onekligen intressant att se en motsvarande undersökning bland mediekonsumenter och väljare. Detta inlägg är pingat på Intressant.se. Andra bloggar om: media, politik, Riksdagen.