Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Tips till fattiga studenter
| Dn ekonomi skriver idag om studenters dåliga ekonomi, dock inte så mycket ur en politisk vinkel som just ekonomisk. En nybliven student får berätta (inte på nätet) om hur hon tänker klara ekonomin (bo hemma hos mamma och pappa i villan i Danderyd) och så kommer några ekonomer med tips. Föra kassabok och göra budget, dela lägenhet med kompis(ar) och söka bostadsbidrag är några tips. Samt att det är mer värt att ta studielån än banklån. Däremot är det enligt såväl CSN som bankekonomerna bra att ta så lite studielån som möjligt. Att ta studielån är för många studenter inte ett val, utan en nödvändighet - det som ger en möjligheten att studera. Då måste såväl totalbeloppet som reglerna runt lånet (inte minst återbetalning) också vara rimliga. DN skriver också att trots att studiemedlet höjdes med 300 kr i somras så har en student idag knappt hundra kronor mindre/månad att röra sig med än för 17 år sedan. I och för sig betalas studeimedel ut 10 månader om året numera, mot tidigare 9, men det är ändå tydligt att realminskningen varit drastisk. Om någon har missat det pågår en kampanj från Sveriges Förenade Studentkårer för att höja studiemedlet så att månadsbeloppet når över fattigdomsgränsen. Om man stöder deras krav finns en namnlista och mer info på kampanjsajten. Andra bloggar om: studenter, utbildning, ekonomi, studiemedel, sfs Pingat på intressant.se |
skrivet av Marta Axner om 23:20
Kommentarer om "Tips till fattiga studenter"
-
Anonym skrev... (07 augusti, 2006 04:03) :
-
Anonym skrev... (07 augusti, 2006 04:03) :
-
Anonym skrev... (08 augusti, 2006 11:35) :
-
Jonas Morian skrev... (08 augusti, 2006 11:54) :
-
Anonym skrev... (08 augusti, 2006 12:44) :
-
Marta Axner skrev... (08 augusti, 2006 14:18) :
-
Anonym skrev... (08 augusti, 2006 15:31) :
kommenteraJag deltog i våras i ett par utdragna diskussioner på min nations debattplank om nivån på studiemedel, nyfattigdom etc (som rasade på undefär ett par veckor vardera gången). Tonen blev efter ett tag ofta både hätsk och kallt ironisk, varken saklig eller studentikos, och i ett argt ögonblick sammanfattade jag "här sitter femtio studenter och exstudenter och recenserar varandras privatekonomi. Fan ta er, lägg undan miniräknaren och väx upp!"
I trådarna duggade det av spartips, utläggningar om hur fiffig man fick vara och antydningar om lättja; oftast kom dessa glada tips från personer som inte pluggade längre (och somn hade gjort det för kanske tio år sen när villkpren var mindre knappa och hyrorna inte lika upptrissade), från gamla tjänstemän och proquratorer också. När gamlingarna (som knappt ens är 30 bast) vill idealisera sin studenttid så trampar de glatt på de yngre studenternas rätt att få gehör för *sina* villkor. Bedrövligt.
Jag deltog i våras i ett par utdragna diskussioner på min nations debattplank om nivån på studiemedel, nyfattigdom etc (som rasade på undefär ett par veckor vardera gången). Tonen blev efter ett tag ofta både hätsk och kallt ironisk, varken saklig eller studentikos, och i ett argt ögonblick sammanfattade jag "här sitter femtio studenter och exstudenter och recenserar varandras privatekonomi. Fan ta er, lägg undan miniräknaren och väx upp!"
I trådarna duggade det av spartips, utläggningar om hur fiffig man fick vara och antydningar om lättja; oftast kom dessa glada tips från personer som inte pluggade längre (och somn hade gjort det för kanske tio år sen när villkpren var mindre knappa och hyrorna inte lika upptrissade), från gamla tjänstemän och proquratorer också. När gamlingarna (som knappt ens är 30 bast) vill idealisera sin studenttid så trampar de glatt på de yngre studenternas rätt att få gehör för *sina* villkor. Bedrövligt.
Vart tog min gårdagskommentar vägen?
Peter, jag har just kommit tillbaks men så vitt jag kan se så har inga kommentarer tagits bort.
Men du kanske kan stryka den ena va mina dubbletter? :-)
När det gäller nivån på studiemedlet har det ju inte hänt speciellt mycket på tio år, det som har hänt, och som gjorde att många som pluggade 1995 var i ett märkbart bättre läge än idag, är att kostnaderna kring studier har skjutit uppåt. Det är dyrare att bo, dyare att äta, och det är i praktiken nödvändigt med en bra dator och bredband hemma för att hänga med (det funkar inte att fnatta runt på en mängd små datastugor på din institution eller UB och sitta och göra dina uppgifter där, det blir halvdant helt enkelt). För trettio år sedan kunde man kanske tycka att "alla börjar på samma punkt, se på Eyvibd Johnson, det är bara begåvningen som avgör och med ett kollegieblockk, friskt mod och nyfikenhet kan du nå hur långt somn helst" men idag är det inte så det funkar. Men studiemedelsdebatten handlar för det mesta bara om fribeloppet. Varför? Jo, därför att den vinkeln reducerar alltihop till en fråga om studentens privatekonomi versus staten.
Thomas östros fick en gång frågan om inte den nya studiemedelsdealen från 2001 förutsätter att studenterna jobbar extra i princip hela tiden. Han vägrade att svara, men visst är det så det är.
Peter: jag har inte heller tagit bort någon kommentar, och har inte sett någon från dig här heller...
Magnus: jag har också väldigt svårt att förstå hur fokus kan bli så stort påfribeloppet. Nu är det så högt (i år över 100 000) att man antingen ska ha väldigt bra betalt eller jobba typ halvtid hela året för att komma upp i det. Fribeloppet är en billig väg undan och om studenterna förutsätts arbeta (vilket blir konsekvensen av att höja fribeloppet istället för studiemedlet) undermineras utbildningskvaliteten samtidigt som stress och press på studneterna ökar. Det är klart attmanska få jobba om man vill, men det ska inte vara en förutsättning. Och det är knappast förbjudet att arbeta mer, men då behöver man inte heller statens finansiering.
Hanna: Jag satt häromdan på bussen och litet längre ner sitter tre killar, 18-19 år och snacakar sommarens lediga dagar. En av dem hade fått en stilfull dator i studentpresent av mormor och morfar: vad användes den till? Jo, att ladda ner och bränna porrfilmer. "man ska ha serier som 'Puma Swede' och 'My Sister's Hiot Friend', de är bra, hög kvalité, det blir två på en cd-skiva".
Och så en replik från den där dikussionen på nationsplanket, apropå bostäder. Jag och några andra hade påpekat att många studenter sitter i knät på sina föräldrar ekonmiskt eller tvingas avbryta studierna för små ekonomiska svårigheters skull, om inte alla bitar faller på plats, men J, datakonsult och tidigare tudent förklarar läget:
"Att det inte byggs speciellt mycket nya ettor stämmer förstås eftersom den sorten sitter fast i hyresbyråkratin. Men för den enskilde studnten är det knappast något stort rpoblem. De fölesta studenter komme från medelklassen och har föräldrar som kan ställa upp och köpa em instaslägenhet om det kniper, det är bättre och ger dessutom en bra pengaplacering som håller värder även när du flyttar vidare.
Surprise, många inom medelklassen har ingalunda föräldrar som utan vidare slänger upp 2-300000 (handpenning plus säkerhet för lån) för att deras barn ska kunna köpa en insatsetta i Lund eller Stockholm. Knegarkidsen ska vi inte snacka om...