Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Släpp blåslampan, ta fram luppen
| Jag kommer nog att fortsätta tjata om socialdemokratisk eftervalsdebatt ett tag. Om ni läsare ledsnar så får ni höra av er. Hur som helst: Johanna Graf skriver klokt att "[k]rismedvetenheten hos den socialdemokratiska partiledningen minskar i takt med antal dagar som gått sedan valförlusten". Efter bara några dagar, skriver Johanna, så kom energin att inriktas på att granska den nya regeringen istället för att granska den egna politiken. Och självklart bör man göra båda delarna. Men den sittande socialdemokratiska partiledningen måste ju också inse att i princip allt utåtriktat oppinionsarbete som bedrivs det närmaste halvåret kommer att vara meningslöst. Alla vet att Göran Persson, och säkert flera andra i s-ledningen, kommer att avgå på kongressen i mars. Och den nya regeringen kommer knappast att hinna göra bort sig på några avgörande punkter under den tiden. Alltså kommer fokus att ligga på regeringspolitiken, och inom s gör vi bäst att koncentrera oss på intern självransakan och planering - för att när vi har en ny ledning på plats kunna stå rustade för att bedriva opposition på allvar. Detta inlägg är pingat på Intressant.se. Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna. |
skrivet av Jonas Morian om 13:46
Kommentarer om "Släpp blåslampan, ta fram luppen"
-
Bimpa skrev... (10 oktober, 2006 17:20) :
-
Anonym skrev... (10 oktober, 2006 18:24) :
-
Anonym skrev... (10 oktober, 2006 21:05) :
-
Jonas Morian skrev... (10 oktober, 2006 21:50) :
-
Jonas Morian skrev... (10 oktober, 2006 21:52) :
-
Anonym skrev... (11 oktober, 2006 18:01) :
-
Anonym skrev... (11 oktober, 2006 21:43) :
-
Jonas Morian skrev... (13 oktober, 2006 08:22) :
kommenteraHåller med om det du skriver. Hoppas på en seriös valanalys, som inte bara handlar om anklagelser riktade mot media eller nåt slags "Blame Game" som ofta ligger nära till hands vid en tid som denna.
Jag håller med till viss del men ändå inte. En styrka hos socialdemokraterna, rent taktiskt-politiskt, är att de förnyar sig själva utan att göra det offentligt (som "nya" moderaterna) eller med buller och bång. Under första halvan av nittiotalet gick man mer och mer mot mitten men utan att ge intryck av att göra detta. Utåt sett var det samma värden och idéer som alltid, men i det fördolda hade man tagit över många borgerliga förslag. Jag tror att samma sak kommer att hända den här gången. I nästa valrörelse är man för privata iniativ i offentlig sektor, och förespråkar avdrag på hushållsnära tjänster - eftersom detta, påstår man, ligger i linje med klassisk socialdemokratisk politik. Och ingen kommer att protestera. Man vinner tillbaks mitten utan att tappa vänstern.
Socialdemokratiskt reformarbete fungerar som bäst när man liksom omärkligt glider mot mitten i konkreta policyfrågor utan att släppa den klassiska retoriken.
Har du något som helst belägg för att de elaka, stora medierna stulit från den duktiga, lilla bloggaren eller är det bara gissning?
Något av de första som görs är ju att ta fram: inkomst, betyg etc etc. för de nya ministrarna (och till viss del alla ledamöter!).
Vad är det som säger att Magnus Ljungkvist inte själv fick ett tips?
Eller tror du på fullaste allvar att ingen journalist tänkte "bäst att kolla vad fan hon tjänade exakt den tiden"?
Magnus själv var den som började gräva i historien. Han publicerade den först. Ett drygt halvt dygn senare hakar en rad andra medier på. Det är mycket möjligt att de hade kommit på att göra samma knäck även om inte han gjorde det, men inget tyder på det.
För övrigt, bäste anonym, så kommenterar du fel inlägg.
Jo,
laeenka avent till Thage G. Ps artikel i AB-den var bra och laerorik
UBYMIC
Man börjar på fel ställe i eftervalsanalysen. Visst, tydligen var åtta procent av s-väljarna less och valde m istället. Vad ska vi göra åt det? Börja fiska efter marginalväljare? Det är en lång krokig väg mot undergång.
Att i det läget börja efterfråga nystart och omvärdering och sånt gör mig smått illamående. Kanslihushögern (numer s-högern) sticker raskt upp sina fula trynen och vädrar morgonluft.
Vi förlorade valet på i stort sett en fråga. Jobben. På en massiv motvilja från samma s-höger att genomföra klassisk arbetarrörelsepolitik där man ordnade fram jobben med offentliga medel om så behövdes.
Det finns en rad framgångsrika medel bakåt i tiden, som slussat in arbetslösa på arbetsmarknaden. Men inte den här gången - för här skulle marknaden skaka fram jobben själva.
Att det skulle sluta med fiasko var väl rätt uppenbart.
Artikeln av Thage G. Peterson som efterlyses finns att läsa här.
Och Calle, när väljarna överger ett parti och i stället röstar på ett med rakt motsatta åsikter så är det rimligt att man i det svikna partiet börjar ställa sig frågan vad det var i det andra partiets politik som lockade över väljarna. Och, sorry, det kan knappast kallas "klassisk arbetarrörelsepolitik" att försöka skapa jobb i en skattefinansierad sektor, när problemet är att för få arbetar och bidrar med skatteintäkter. Först ordnar man finansiering, sedan gör man satsningar. I den ordningen. Det är en ansvarsfull politik. Och i det här fallet handlar det om att bedriva en politik som först av allt skapar arbetstillfällen i den sektor som bidrar med skatteintäkter snarare än att finansiers av dem.