Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Pinochet är död - kaos i Santiago
| Dagens mest välkomna nyhet var att Chiles ex-diktator Augusto Pinochet äntligen haft den goda smaken att dö. Pinochet grep makten i Chile genom en militärkupp den 11 september 1973, och under det terrorvälde som följde fylldes Santiagos fotbollsstadium av politiska fångar som torterades och sköts ihjäl. Augusto Pinochet, i sina svarta glasögon och mörka militäruniform, kom att bli själva sinnebilden av den järnhårda militärdiktatorn i juntornas Latinamerika. För en skrämmande och gripande bild om hur tillvaron i ett sådant samhälle kunde se ut så rekommenderas en läsvärd bloggpost från Luna-tica häromdagen. Aftonbladet rapporterar att kaos har utbrutit på Santiagos gator efter beskedet om Pinochets död. Flera journalister ska ha attackerats av rasande Pinochet-anhängare, och omfattande demonstrationer och upplopp har utbrutit utanför militärsjukhuset i Santiago där Pinochet drog sin sista suck på söndagskvällen. Idioter! Andra skriver intressant om samhälle, Chile, Pinochet. |
skrivet av Jonas Morian om 19:54
Kommentarer om "Pinochet är död - kaos i Santiago"
-
Anonym skrev... (10 december, 2006 20:30) :
-
Anonym skrev... (10 december, 2006 22:08) :
-
Anonym skrev... (10 december, 2006 22:31) :
-
Anonym skrev... (10 december, 2006 22:32) :
-
Anonym skrev... (10 december, 2006 23:46) :
-
Anonym skrev... (10 december, 2006 23:51) :
-
Anonym skrev... (11 december, 2006 00:24) :
-
Anonym skrev... (11 december, 2006 04:24) :
-
Jonas Morian skrev... (11 december, 2006 06:52) :
-
Anonym skrev... (11 december, 2006 10:49) :
-
Johan Hedin skrev... (11 december, 2006 11:02) :
-
Jonas N skrev... (11 december, 2006 15:12) :
-
Anonym skrev... (11 december, 2006 18:46) :
-
Anonym skrev... (11 december, 2006 22:47) :
-
Anonym skrev... (12 december, 2006 02:57) :
-
Jonas N skrev... (12 december, 2006 11:55) :
-
Anonym skrev... (08 november, 2007 15:04) :
kommenteraI går Milosevic, I dag Pinochet, I morgon Castro!
Det hade varit bättre om han dött frihetsberövad på ett militärsjukhus i Frankrike eller Spanien. Så hade det kunnat bli om inte Thatcher skyddat honom.
Jag har svårt att se det goda med att någon dör.
Man kan dessutom passa på att nämna att han i ett avseende var bättre än de flesta andra diktatorer 1900-talet såg - Pinochet hade trots allt den goda smaken att lämna över makten till en demokrati, i ett land som idag är Sydamerikas bäst fungerande.
Därmed inte sagt att hans illdåd är något annat än avsevärda. Men historien kommer inte att minnas honom som en av 1900-talets allra värsta.
avsevärda skulle vara avskyvärda
Jag undrar om denna blogg skrev något liknande när Milosevic dog och om det kommer skrivas något liknande när tex Castro dör?
Tittade tillbaka och såg ingen post om Milosevics död.
Det jag då undrar är om det var en omedveten eller medveten miss att en liknande post inte skrevs om Milosevic?
jag ser att det kan se ut som om jag antyder något, men det gör jag inte, jag undrar faktiskt bara?
Pinochet har större symbolvärde. Det är nog allt. Milosevic är minst en lika stor skurk han, ansvarig för så mycket elände på balkan. Nu är bägge borta. Diktatorer dör dom också......
När Generalen Kim Jong-Il eller hans excellens Saparmyrat Ataýewiç Nyýazow Turkmenbashi dör tror jag en majoritet av bloggarna kommer att skriva om det.
Jacke, bristen på kommentarer om Milosevic var ett rent förbiseende.
Det kanske var ett tecken att han skulle dö på "Human Rights day" av alla dagar...
Antagligen finns det väl ett hundratal diktarorer under 1900-talet som var värre. Men det förminskar ju inte lidandet för de som i Chile drabbades av det förtryck han ledde.
Som tur var gjorde han senare en Gorbatjev och startade en process för mer demokrati och marknadsreformer, vilket gjort att Chile idag är klart bästa landet i regionen.
För övrigt måste jag passa på att tipsa om Niall Fergussons helt otroligt bra serie om 1900-talets hisoria som gått på TV8 nyligen. Hoppas den går i repris. En fantastiskt bra, och bitvis skrämmande, serie om vår moderna historia.
Pinochets illdåd har belysts väl av media i Sverige. Ibland har det fått lite komiska uttryck, och det har gjorts många mer eller mindre tafatta försök att koppla ihop liberaliseringar i ekonomin med militärdiktatur och avrättningar av politiskta motståndare. Nåväl vi slipper kanske sådana barnsligheter framöver. Det är som Johan H säger, en av 1900-talets många diktatorer som gått bort, och de flesta var avsevärt värre i sina illgärningar.
Men en sak som faktiskt är anmärkningsvärd är att Svenska nyhetskonsumenter är i stort sett helt okunniga om Slavador Allendes missdåd. Så till den milda grad att många vill tro om honom som någon slags hjälte, en räddare som stod på folkets sida och som blev martyr iom kuppen.
Jag tror nästan ingen vet hur det faktiskt förhåll sig. Och jag tror inte att det är slump att vi i decennier påmints och påminns om Pinochets illdåd samtidigt som nästan ingen känner till historien av vad som försiggick innan ...
Till Per Westberg: Det är visserligen sant att Thatcher stött och upmuntrat Pinochet in i det sista men den som verkligen "skyddat" honom och undandrog honom från den spanska rättvisan var en annan av Europas mest antipatiska politiker: Blairs utrikeminister Jack Straw. The Independent erinrar om detta. Och i en annan artikel från tillfället visar Guardian hur Straw missledde parlamentet i frågan.
Straw's oerhört cyniska motivering vara att den gamle mannnen skulle släppas fri av humanitära skäl! Han mådde uppenbarligen mycket illa i England men flygresan tillbaks till Chile verkade som en mirakelkur oich han mottogs, pigg och kry, i Santiago av jublande anhängare.
Såväl salig Anna Lindh som den mera osaliga Laila Freivalds drog sig inteför att uppträda i armkrok med Straw i diverse meningslösa artiklar (jordbrukspolitik) i DN. Värst var en artikel om gemensam försvarspolitik som Freivalds alltså skrev tillsammans med en av arkitekterna bakom det illegala anfallskriget i Irak. Jag skrev vid tillfället: " Sveriges utrikesminister anser sig kunna föreskriva hur FN har att förhålla sig i Irakkonflikten tillsammans med den man som är en av de huvudansvariga för de förbrytelser mot mänskliga rättigheter och internationella konventioner... som dagligen äger rum i Irak"
Min gode vaen John var i CHile foer nagra aar sedan. Han kunde vittna om att de fick hyra en slags bil billigt, bara foer att ingen annan ville ha den. Det var den typ av bil som Pinochets hejdukar hade anvaent foer att foera bort medborgare, som aldrig mer syntes till.
Moejligen var det en slags blaa, amerikanare, Chevrolet, men det kan vara min fantasi som spelar mig ett spratt om vilken slags bil det var.
En annan reflektion aer alla de flyktingar fran Chile jag traeffat. Eller klasskamrater, vars foeraeldrar flydde fraan Pinochets Chile. Att Pinochet doer aer en historsk punkt foer att kunna gaa vidare. Liksom med Castro saa var och aer det en vaentad punkt. Det tragiska aer att man vaentar med det slutliga uppgoerandet med sitt foerflutna. Att man bara skjutit upp moetet med historien, och avvaktat Pinochets doed foer att kunna gaa vidare. Maerkligt.
UBYMIC
jonas n: Om du vill veta hur det förhöll sig innan kan kanske Andres Küngs "Fallet Chile - att så socialism och skörda fascism", som handlar om Chile både innan och efter Pinochets maktövertagande, vara intressant. Det var för länge sedan jag läste den för att minnas mycket, men huvudintrycket var att Allende utmanande av mäktiga intressen och en misslyckad ekonomisk politik orsakade starkt motstånd från betydande grupper i samhället som sedan stödde kuppmakarna.
Jöns, tack för tipset. Anders Küng är (var) en omdömesgill person och det finns säkert mycket intressant att läsa där (som jag inte alls känner till).
Mitt påpekande handlar eg snarare om vad den breda allmänheten har fått veta via de vanliga mediakanalerna. Alltså att jag i princip aldrig har hört någonting som belyser vad som hände mellan valet 1970 och kuppen 1973, i landet, i näringslivet i parlamentet och även Högsta domstolen. Jag har själv bara ytliga kunskaper, men de räcker för att nyansera (läs: radikalt omvärdera) bilden av Allende.
Och vidare menar jag att det inte är slump att vi i decennier får läsa och påminnas om vidrigheterna som skedde under Pinochet, och även hans fortsatta öde samtidigt som nästan ingen har en susning om varför militärkuppen skedde, och vad som hände i Chile under Allende.
Jag tror tom att de allra flesta journlister som skriver om Chile inte har en susning. Genuint ointresse av att både förstå och förmedla samtiden är nog den främsta orsaken ... och ointresse och okunskap går i arv.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.