Om Sahlin tackar nej

Jag tillhör dem som är rätt övertygade om att det blir Mona Sahlin som väljs till ny socialdemokratisk partiledare, och att hon kommer att göra ett utmärkt jobb. Trots uppgifterna om att många partidistrikt är tveksamma eller direkt emot henne. Men rent hypotetiskt; vad skulle hända om hon av någon anledning svarar nej när valberedningen frågar? Det mest troliga är väl att det då påbörjas en intensiv övertalningsprocess. Men om hennes hypotetiska nej kvarstår så måste valberedningen antingen gå tillbaks och fråga de kandidater som tidigare sagt nej, eller fråga vidare bland potentiella kandidater. Frågan är vilka dessa skulle tänkas vara. Av de kvinnor som tidigare nämnts i förhandsspekulationerna och som det inte framkommit att de tackat nej, är det Wanja Lundby-Wedin och Britt Bohlin Olsson som känns som de mest realistiska. Den förra av dessa anser själv att hon är ”lite för gammal”. Den senare har så vitt jag vet ännu inte kommenterat valberedningsprocessen överhuvudtaget. Och jag är nog en av de få som framfört henne som en tänkbar kompromisskandidat. Om ingen av dessa heller skulle vara aktuella så börjar det nog bli dags att frångå önskemålet om att Göran Perssons efterträdare ska vara en kvinna. I så fall står det nämligen ett antal tänkbara kandidater till buds. Tidigare förhandstippade Pär Nuder tror jag dock vi kan räkna ut. Han är heller ingen favorit hos mig. Mer sannolik som ett enande namn tror jag då är Thomas Östros. Han är kanske inte så superkarismatisk, men klok och stabil – ungefär som en av mina favoritpartiledare Ingvar Carlsson. Nåja. Allt detta är förstås bara spekulationer. Jag tror det blir Mona Sahlin. Och kan man inte få den man älskar så får man älska den man får. Andra skriver intressant om socialdemokraterna, partiledare, Mona Sahlin.