Hushållsnära tjänster ger jobb
Det anfördes mängder av argument mot förslaget om avdrag för hushållsnära tjänster. En vanlig kritik handlade om att detta inte skulle skapa några nya jobb, utan bara kosta skattebetalarna pengar – och omfördela resurser till redan välbeställda. Dessa argument kommer nu på skam. En genomgång som TT gjort visar att det nya skatteavdraget redan har skapat en rejäl ökning av nya tjänsteföretag. Inom områdena städ och sociala tjänster har Skatteverket till och med mars i år fått in 467 ansökningar om F-skattsedel, en ökning med 20 procent jämfört med samma period i fjol. Statistiska Centralbyråns siffror visar samma tendens. Från och med årsskiftet och till och med första veckan i maj hade 488 företag tillkommit inom städbranschen varav en del tidigare kan ha varit vilande. Det är en ökning med 37 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt visar en ny rapport från riksbanksekonomerna Gabriela Guibourg och Björn Segendorf att den svarta sektorn i Sverige nästan fördubblades mellan 1990 och 2004, och i hög grad var det jobb inom den hushållsnära sektorn som utfördes svart. De båda ekonomerna konstaterar att den så kallade skuggsektorn ökade från 3,8 till 6,5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt under den studerade perioden. I kronor räknat blir det över 150 miljarder per år. Det visar tydligt att behovet av insatser för att öka efterfrågan på vita tjänster är stort. Med dagens skattenivåer är det ytterst få vanliga hushåll som har råd att betala vitt för exempelvis städhjälp i hemmet. Därmed undanhålls statskassan på enorma summor – pengar som skulle ha kommit väl till pass på många håll. Som jag ser det finns det goda skäl att göra vita hushållsnära tjänster mer ekonomiskt tillgängliga för fler, men inte med regeringens otympliga metod med skatteavdrag. I stället borde man vidga perspektivet och kraftigt sänka arbetsgivaravgifterna eller momsen på hela tjänstesektorn. Förutom att minska efterfrågan på svartjobb, möjliggöra vita arbetstillfällen och öka skatteintäkterna, skulle det ge en utsatt grupp på arbetsmarknaden bättre villkor. Detta är möjligt att åstadkomma, men inte med regeringens förslag. Andra skriver intressant om politik, jobb, hushållsnära tjänster. |
Kommentarer om "Hushållsnära tjänster ger jobb"
Jag håller uppenbarligen med dig mer i den här frågan än vad jag är överens med många av de borgerliga :-), även om jag har en liten synpunkt här också: Varför inte sänka arbetsgivaravgifterna över hela brädet? Då slipper man en krånglig gränsdragning mellan varuförsäljning och tjänsteförsäljning (ofta görs bägge omväxlande i samma företag - eller så säljer man varor och tjänster "bundlade"). Dessutom, det skäl du nämner i ditt inlägg, svartjobb, förekommer nog allt inom varuproduktion också...
Bra resonemang, Jonas. Du verkar ha förstått att vad dina "kamrater" föraktfullt kallar pigjobb faktiskt existerar, vare sig (S) vill det eller inte. Att vi nu ser en stor ökning av företag inom tjänstesektorn måste ju vara en kvittens på att Alliansens idé, om än klumpig och otillräcklig, var ett steg i rätt riktning. En del av jobben vi talar om utförs redan, men nu ökar möjligheterna att de ska utföras vitt. Genom att minska skattekilarna på tjänster så stimuleras en vit marknad och människor som idag arbetar svart kan istället erbjudas vita jobb med en rimlig lön och del i trygghetssystemen.
Det är naturligtvis orimligt att en normalinkomsttagare måste arbeta 4-5 timmar för att ha råd med en enda vit timmes städning. Självklart skapar det svartjobb.
En fördel med Alliansens modell med avdrag jämfört med att sänka arbetsgivaravgiften, som du föreslår, är att avdraget stimulerar köparen direkt. Städbolagen kan på det viset inte stoppa en del av mellanskillnaden i egen ficka, något som gärna förekommer vid skattesänkningar. Däremot håller jag helt med dig om att systemet bör utsträckas även till resten av tjänstesektorn.
Oj, fick det effekt så fort?
Det är nog så att dte inte alls skapar nya jobb, men att svart jobb nu utförs vitt. Vilket innebär att dom här lågbetalda jobben nu utförs av folk som är med i a-kassan, får pension och alla andra fördelar som man får av att jobba vitt.
Det minskar toleransen mot svartjobb, och ökar statens intäkter.
Dom enda som faktiskt förlorar på det här är dom som köper tjänsterna. För dom måste nu betala lite mer, när "den polska städtanten" nu jobbar vitt.
När det gäller den svarta sektorns minskning och de ökade skatteintäkterna så har den s.k. personalliggaren haft den största effektiv gällande skuggsektorns minskning.
Att fler städföretag och liknande företag i just denna bransch ökar beror delvis på att vilande företag nu i tron på skattesubventionerna, ser möjlighet att få igång sina företag. Men det betyder inte att dessa företag blomstrar eller är i full gång, då det är för tidigt att spå om vi fått en ökad efterfråga.
Det är principen att jag som beställare av en hushållstjänst ska få göra avdrag som många är emot, inte att t.ex. företagen ska kunna dra av på sina kostnader, för att möjliggöra en prissänkning av tjänsterna - d.v.s. rikta subventionerna till utförarna.
Hellre sänkta priser på tjänsterna, och därmed ökad efterfråga, sysselsättning och bättre marginaler för småföretagen, än direkta subventioner för de välbeställda.
Äntligen ett vettigt resonemang om hushållsnära tjänster. Har alltid tyckt att "pigtiteln" var oerhört kränkande, föraktande mot dem som har städning som jobb. Som om det skulle vara skamligt på något sätt.
Magnus, för det första skulle det ge ett väldigt stort skattebortfall som inte självklart skulle kompenseras av ökade intäkter i form av nya vita jobb. För det andra är jag inte lika övertygad om att svartjobben är fullt så vanliga inom andra sektorer av näringslivet - svartjobben inom den hushållsnära sektorn motiveras ju av privatpersoners bristande betalningsförmåga, ett förhållande som inte ser riktigt likadant ut inom B2B. För övrigt är inte gränsdragningen särskilt svår att göra; Skatteverket och SCB har detaljerade kodsystem för olika sorters näringsverksamhet.
Lennart, det handlar väl om förutseende. Det har ju varit på gång länge att göra den här formen av skattelättnader. Och är man lagd åt det entreprenöra hållet så passar man väl på att starta företag inom en sektor som lär komma att växa. I övrigt håller jag helt med dig.
Adrian, visst har de s k personalliggarna varit effektiva. Och jag håller med dig; det hade varit bättre och mindre omständigt med ett system för att göra de här tjänsterna ekonomiskt tillgängliga för fler privatpersoner som de facto riktade sig till företagen, inte konsumenterna.
Andreas, förlåt - missade dig nyss, se Adrians kommentar och mitt svar på det.
A-K, instämmer till fullo.
Jag fortsätter leka djävulens advokat... :)
1. Även privatpersoner köper varor, om du inte märkt det, så att varor bara säljs inom B2B är inte ett giltigt argument i denna diskussion.
2. Att det ändå är så relativt små problem med svartjobb inom varusektorn är att det generellt inom denna finns väldigt mycket "economics of scale". Kort sagt, ju större fabrik du bygger, desto billigare blir sakerna du säljer. Ju större fabriken är desto svårare är det dessutom att dölja för Skatteverket att man tjänar pengar...
3. Dessutom så är problemet inte lika stort med varor som med tjänster, eftersom de är så lätta att transportera. Den som är så dum att man köper dyra svenskproducerade varor istället för låglönelandsimporterade har antingen råd med det, eller får skylla sig själv, kan man ju lite cyniskt tycka.
4. Om man hårddrar ditt resonemang, så kommer man till resultatet "varor ska beskattas mer, eftersom det är svårare att smita från skatten på dem". Jag är mycket väl medveten om att både du och ditt parti tycker att vi ska ha ett högt skattetryck i Sverige (och du är säkerligen medveten om att jag inte skulle se problemet du nämner - för mig är det ett syfte med en sådan sänkning!), men ser du ändå inte ett i alla fall litet problem med att skattetrycket når en nivå som är så hög så att man blir tvungen att sänka dem - inte främst för att man egentligen vill det, utan för att de blivit så höga att människorna går runt dem?
För övrigt känner jag även till de där kodsystemen (även om jag inte kan hitta dem online nu när jag vill). De är tyvärr ibland lite väl fyrkantiga - det upptäckte jag efter att jag såg hur just de där koderna användes i miljöregleringar.
Det företag jag jobbade på tidigare tillverkade plastkar till ytbehandlingsindustrin. Detta genom att svetsa ihop PP-plattor med tråd. Eftersom detta innebar att man smälter plasten var den enda tillämpliga koden plasttillverkning. Med regler som var avpassade för polymeriseringsanläggningar (läs stora kemifabriker med många farliga kemikalier), när verksamheten miljömässigt knappt var värre än ett helt vanligt snickeri.
Fast det är kanske inte alla som delar min skepticism mot byråkrati och krångel, utan tycker att saker blir bättre om man bygger upp stora komplicerade system för att styra och övervaka?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Det har startats företag. I stort sett alla är enmans- eller fåmansföretag. Det är för tidigt att säga att det tillkommit arbeten - det är av tradition en ruskig rundgång på företagen i den där nischen.
Det är säkerligen ingen avancerad gissning att tro att i stort sett samtliga redan idag är i branschen, och att de primärt kommer att arbeta med traditionella städuppgifter i offentlig miljö.
Jag vidhåller att det inte kommer påverka den svarta marknaden för "hushållsnära" tjänster. Den är fortfarande lika stor i Finland, och där är det företrädesvis direktimporterad baltisk arbetskraft som fått de vita jobben.
Jag tycker fortfarande man skulle satsat samma pengar på att få i folk i vård och skola istället
Calle?
Är det något problem att arbetarna kommer från baltikum? Skattebasen ökar?
Anders, jag vet inte om du medvetet skojade där men det var en rätt festlig kommentar.
Tilläggas kan ju att det finns ett rakt samband mellan etableringar av städföretag och byggföretag, dvs är det goda år för byggsektorn är det också goda år för städsektorn.
Lika mycket som dessa drygt 120 "extra" reggade städföretag kan ha att göra med hushållsarbete, kan det vara städföretag som etablerar sig i byggsektorn (där det jobbar mycket städare).
467 eventuella jobb är inget mot vad kalaset kostar. Utredningen efter det finska experimentet med pigsubventioner visade att det blev hiskligt dyrt i förhållande till det ringa antalet nya jobb.
Och varför snedvrida marknaden med dyra subventioner? Hade kännt mig tryggare över sveriges ekonomiska utsikter om man inte - med hjälp av subventioner - hade styrt över kapitalet till lågproduktiva, lågriskinvesteringar istället för att satsa på kunskapsintensiv serviceproduktion. Inga pigor åt överklassen, låt dem skura de egna dassen!
/Igghe Sturskh
500 nya jobb, kanske 1000?
Arbetslöshetsfrågan är sannerligen löst. Och till vilken billig penning dessutom.
Låt oss applådera tillsammans med borgarna i kammaren Morian.
/bettybrandt.blogspot.com