Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    tisdag, oktober 02, 2007

    Kan s höja skatten?

    Arbetarrörelsens Tankesmedja drar nu igång en stor skattepolitisk utredning, som tar sig an utmaningen ”att utforma en robust och rättvis finansiering av det framtida svenska välfärdssamhället”. Denna utredning lär ligga till grund för den socialdemokratiska politiken man avser möta väljarna med på det här området.

    Och onekligen är sannolikheten hög för att skattefrågor kommer att vara heta i nästa valrörelse. Som Lena Askling konstaterar i Aftonbladet så har den borgerliga regeringen ”krympt skattebaserna, ändrat fördelningsprofilen och minskat symmetrin och effektiviteten i skattesystemet genom en rad skattesubventioner för utvalda grupper och branscher”.

    Samtidigt så har Sverige har världens högsta skatteuttag för att finansiera den välfärd som nu alla partier tycks omhulda – åtminstone muntligen, och fortfarande relativt små inkomstskillnader. Detta gör skattefrågan till en politiskt het potatis.

    Tankesmedjans utredning ska vara klar om ett år, och leds av förre Metall-ordföranden Göran Johnsson. I gruppen ingår också utredningschef Anne-Marie Lindgren, LO-ekonomen och skatteexperten Åsa-Pia Järliden, Kommunals utredningschef Rolf Andersson samt den socialdemokratiska riksdagsgruppens båda skatteexperter Magdalena Andersson och Sebastian de Toro.

    Redan i somras, under Almedalsveckan i Visby, presenterade Arbetarrörelsens Tankesmedja en egen förstudie om rättvis och hållbar beskattning, som nu kan laddas ned här.

    Sedan den tillträdde så har den borgerliga regeringen sänkt skatter med 65 miljarder, vilket betyder krympande skattebaser och minskade statsinkomster. Frågan är vilket utrymme en socialdemokrati i opposition har att i en valrörelse gå fram med förslag om skattehöjningar.

    Lena Askling skriver att utgångspunkten måste vara ”att vi även i fortsättningen ska ha ett högt skatteuttag”, och att skatter sannolikt måste höjas ”om miljön, välfärden och de äldres behov ska klaras”. Jag är inte lika övertygad.

    Jag ifrågasätter inte att behoven av satsningar är stora. Problemet är att de var det redan under den socialdemokratiska regeringen, när skattekvoten som andel av BNP låg runt 50 procent. Det torde vara pedagogiskt komplicerat att övertyga väljarna om att höjda skatter verkligen kommer att ge en skola, vård och omsorg i den klass man förväntar sig. Uppenbarligen var man inte nöjda förr.

    Ett tungt ansvar ligger nu därför på Arbetarrörelsens Tankesmedjas utredningsgrupp, och därefter Mona Sahlin och det socialdemokratiska partiet att klara av balansgången mellan de skatteintäkter man behöver och den politik man kan få stöd för.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Kan s höja skatten?"

     

    Blogger Jonas N skrev... (02 oktober, 2007 18:11) : 

    Jonas Morian

    Jag undrar verkligen vem du menar att regeringen skattesubventionerar. Exakt vilka grupper och branscher menar du subventioneras, dvs erhåller skattepengar?

    Jag vet att regeringen trixar med alla möjliga skattesatser vilket har precis samma negativa följder som när tidigare regeringar ständigt petade i skattesatser. Och detta bör givetvis både belysas och kritiseras. Men helst inte genom nyspråk som detta, eller som den beryktade 'pensionärsskatten' som vissa i rörelsen (kanske helt ärligt?) gapar om.

    Sen är det kanske tragiskt om 'Arbetarrörelsens tankesmedja' visar sig vara bara ett programutskott för socialdemokratin. Dylikt har ju varit skälet till att flera tidigare liknande försök aldrig har fått någon styrfart ens, än mindre luft under vingarna ..

     

    Blogger Jonas N skrev... (02 oktober, 2007 18:28) : 

    En sak till slog mig:

    "Kan s höja skatten?" frågar du retoriskt!? Svaret är helt självkart ett rungande högt 'JA!'

    Jag tror att frågan du avsåg att ställa var:

    'Kan (s) i nästa valrörelse gå ut med att de vill höja en massa skatter?'

    Det är en annan och svårare fråga vars svar inte alls är lika uppenbart!

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (02 oktober, 2007 20:43) : 

    Jonas, ordet "skattesubventioner" var Asklings - inte mitt. Vad som avses är sannolikt skatteavdrag för hushållsnära tjänster. I det fallet har jag i debatten tagit avstånd från att beteckna detta som en subvention, då det förutsätter ett resonemang där det bara finns en rätt - hög - nivå för skatt och att alla avvikelser nedåt är subventioner. Så resonerar vi som bekant inte när det gäller moms, så det det känns inte rimligt att göra det i det här fallet heller.

     

    Blogger Olle skrev... (02 oktober, 2007 20:53) : 

    Hej Jonas, (är en "long time reader but first time poster")

    Reagerade lite på citatet:

    ”att vi även i fortsättningen ska ha ett högt skatteuttag”

    som tydligt beskriver det jag tycker är problemet med socialdemokraternas politik och retorik. Höga skatter ses som ett självändamål!

    Jag tycker att det är ett väldigt bakvänt sätt att resonera. Skatter måste ses som något nödvändigt ont. Har man inte den grundinställningen så kommer man inte att få något effektivt användande av skattepengarna, oavsett skattesats.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (02 oktober, 2007 21:11) : 

    Hej Olle,

    Citatet är Lena Asklings, och hon är ledarskribent - ingen företrädare för socialdemokraterna. Själv skriver jag ju att jag inte är lika övertygad ”att vi även i fortsättningen ska ha ett högt skatteuttag”.

     

    Anonymous Anonym skrev... (02 oktober, 2007 22:14) : 

    Mycket intressant. En fri, intellektuell diskussion och inlägg från Jonas M, som inte är lika övertygad
    "att vi även i fortsättningen ska ha ett högt skatteuttag”.

    'Ska' ...eller 'måste'? Viss skillnad.

    Själv har jag som socialdemokrat tycker jag ytterst stort/ t.o.m. ett extra stort ansvar fr att se till att offentliga medel används på rätt sätt, dvs att driva på för att det effektiviseras m.m i offentlig sektor Så att inte det privata tar över! Samt för att kunna försvara den offentliga sektorn, det gemensamma ägda, för alla. Det går säkert att göra mer på den fronten.

    Omprövning av dogmer och ett recept (stndigt hojda skatter) som skrivits ut, utan slut, utan tak, måste man fundera på. Bra tanke-massage, JM.
    UBYMIC

     

    Anonymous Johan T skrev... (10 oktober, 2007 13:01) : 

    Det jag har svårt för med sossarnas skattepolitik är just att man på ett mycket arrogant sätt anser bättre veta hur folk ska spendera sina inkomster än vad folk själva gör.
    Vill jag ha bra skola? visst.
    Vill jag ha bra sjukvård? ja
    De allra flesta vill ha saker som skola, sjukvård, polis, försvar, brandkår, rättsväsende, infrastruktur med vägar tågnät o.s.v.
    Mycket av detta går faktiskt att betala för direkt ur fickan iallafall om man slipper betala alla skatter varav många är relativt osynliga ).
    Om man nu köper argumentet att ovanstående ska vara tillgängligt ÄVEN för de som saknar tillgångar och har små möjligheter till vettiga inkomster inom den närmsta framtiden så kommer man endera att behöva finansiera detta med frivilliga eller tvingande bidrag ( skatter ) från de som har betalningsmöjlighet.

    Kör man på att detta ska finansieras med skatt så hamnar man i samma position som de flesta västerländska stater gjort, och får rimligen motsvarande skattetryck.

    Problemet med sossarna och föralldel även borgarna som skulle anses som vänsterpartier i de flesta länder, iallafall med tanke på deras budget, är att en mycket stor del av budgetens utgifter inte utgörs av ovanstående. Istället utgörs stora utgiftsposter av diverse obligatoriska inkomstförsäkringar vars regelverk ständigt ändras EFTER att folk betalt in pengar till dem, och som omsätter enorma summor.
    Dessutom har man diverse skattefinansierade fritidssysselsättningar som offentligt finansierad teater, opera och likanande som folk faktiskt kan betala själva för ( och kommera att ha råd att betala för om de slipper skatten som finansierar kalaset, iallafall så länge deras konsumption ligger på en rimlig nivå ).

    När alla extra utgifter ska finansieras blir skatteutaget så stort att folk har mycket svårt att inom en rimlig tid bygga upp ett sparkapital och blir istället helt beroende av nyckerna hos de som kontrollerar de pengar som tvingats av dem i form av skatt.

    Akassa och sjukkassa skulle mycket väl kunna finansieras på helt frivillig basis där man betalar in hela premien till lämplig akassa, rimligen bör det finnas såväl fackligt anslutna kassor som icke fackligt anslutna exempelvis aea ellere kassor anslutna till försäkringsbolag.

    Med en sådan konstruktion skulle de belopp som idag betalas in till dessa kassor istället betalas ut direkt till löntagaren, helst borde man betala ut hela den så kallade arbetsgivareavgiften till löntagaren för att få bort det ständiga trixandet med denna del av löntagarens lön, det är orimligt att politiker ska kunna gå in och helt sonika reglera stora delar av löntagarnas löneutrymme.
    Detta skulle ge en större flexibilitet. De som istället för att betala in till en försäkring önskade bygga ett sparkapital skulle kunna göra det, de som visste att de ville jobba ett tag för att sedan utbilda sig skulle kunna göra det o.s.v.
    Fördelen med detta system är också att man får stå för sina egna kostnader på ett annat sätt.
    En stor del av grundtryggheten skulle finnas kvar för alla.
    Givetvis skulle man ha kvar socialbidraget så att ingen behövde svälta om det riktigt sket sig.
    Den sparsamme skulle kunna bygga upp ett sparkapital och skulle troligen inte behöva bry sig om att leta efter ett nytt jobb om de blev av med jobbet efter 30 års arbete.

    Den som vill gå på massvis med teater och likanade skulle få finansiera sitt fritidsintresse på samma sätt som den som vill gå på konserter, ur egen ficka, alternativt organisera sig i ett teatersällskap och byta fribiljetter med andra teatrar.

    Ett sådant system känns för mig mycket rimligare än ett där ett gäng politiker kontrollerar folkets pengar och ofta frestas att köpa röster av olika grupper i valtider.

    Ytterligare så bör skolan, vården och dylikt finansieras efter modellen med skolpeng vårdpeng och liknande, så att man inte är låst av sitt geografiska läge ifråga om vilka skolor man kan gå till vilken läkare man kan få hjälp av o.s.v.

    Ytterligare så bör sjukvården och likande i högre grad styras av proffs som är utbildade och har erfarenhet av att sköta och administrera sjukvård. Inte ett gäng politiker som ges positioner för att det är deras tur nu och liknande ( även om dessa givetvis assisteras av en rad tjänstemänn som förhoppningsvis är proffs och inte fått jobbet för att de innehar partibok ).

    Kötiderna måste ner rejält, med en privat sjukförsäkring kan man idag få många sorters vård mycket snabbare än med allmännfinansierad vård. Vårdresurserna finns alltså men de utnyttjas inte effektivt.

    Lösningen är inte den supersocialistiska varianten som tyvärr vissa sossar tycks förespråka att man skulle förbjuda folk att få vård snabbt med privat försäkring utan istället att omforma sitt eget system så att alla kan få vård iallafall nästan lika fort som de som har en privat försäkring. Här tror jag en patientpeng där den som tar emot och behandlar patienten också får ersättningen är ett utmärkt system.

    Anledningen till att jag inte lägger min röst på sossarna är att de inte respekterar mitt behov av ekonomiskt självbestämmande över mitt liv. Deras ständiga tjat om skattehöjningar framstår för mig endast som en önskan att ruta in mitt och andras liv efter deras modell, vilket inte tar hänsysn till att all människor har olika mål och viljor.

     

    kommentera