Storebror minns dig

I morse rapporterade Ekot att en statlig utredning föreslår att telefonbolag och internetoperatörer ska tvingas spara uppgifter om vem som ringer eller skickar e-post till andra i ett års tid. Man följde sedan upp sin egen nyhet med mer information under dagen. Tanken är, som det brukar heta i sådana här sammanhang, att uppgiftslagringen ska göra det lättare att bekämpa brott. I själva verket kommer det att handla om enorma mängder uppgifter av synnerligen privat natur som lagras. Även DN har plockat upp detta och refererar till att utredningen och dess egna experter konstaterar att den personliga integriteten inskränks genom förslaget. Experterna pekar främst på risken att uppgifter läcker till obehöriga, och att de inom kort kommer att användas också för andra ändamål. Lagen riskerar också ge en psykologisk effekt, enligt experterna, som gör att ”människor blir rädda och misstänksamma och i högre grad upplever att de lever i ett kontrollsamhälle”. No shit? Samtidigt kräver säkerhetspolisen i en skrivelse till regeringen bättre möjligheter att avlyssna och bugga politiska extremistgrupper som Afa och Svenska motståndsrörelsen. I samråd med Åklagarmyndigheten vill Säpo vidare att straffbestämmelsen ”olovlig kårverksamhet” moderniseras och att straffen för sådana brott skärps. Hur det blir med detta återstår att se, men redan nu har riksdagens justitieutskott yrkat avslag på förslaget om att göra det tillåtet att avlyssna medieredaktioner. Justitieutskottet tycker nämligen att meddelandeskyddet är viktigare än att förhindra att kriminella utnyttjar ett buggningsförbud. Gott så. Om nu bara denna respekt för grundlagen även kunde utsträcka sig till att värna även privatpersoners personliga integritet, åsikts- och föreningsfrihet så skulle jag känna mig en smula tryggare vad gäller Sveriges utveckling. Andra skriver intressant om politik, integritet, buggning.