Europasamarbetet och solidariteten
Thomas Hartman skriver på sin blogg att det är bra att Göran Persson driver på för en reformering av EU:s budget. Thomas hoppas att det ökar trovärdigheten mot alla de socialdemokratiska väljare "som är tveksamma till EU och tycker att Sverige okritiskt lallar med mot utvecklingen av en europeisk superstat". Jag hoppas att han har rätt. Däremot kunde Persson gärna ha valt en mer trovärdig allianspartner än Tony Blair, som vägrar backa från Storbrittaniens gamla - och i dag totalt omotiverade och orättfärdiga "rabatt" på medlemsavgiften till EU. Thomas Hartman skriver vidare att "det egoistiska kravet om att vi ska betala mindre avgift eftersom vi inte får tillbaks allt vi betalar och mer därtill från EU" är omotiverat: "Ordet solidaritet innebär just att länder som inte lever lika högt upp på välståndsligan också får stöd av sitt EU medlemsskap. Då krävs nettobetalare." |
Kommentarer om "Europasamarbetet och solidariteten"
Hm... Tony Blairs vaktslående om den brittiska rabatten har ju bara blivit en murbräcka för att förändra systemet. Dessutom vet vi inte vad Blair egentligen tycker om rabatten eftersom det vore politiskt självmord för en brittisk premiärminister att ge upp densamma gratis. Så på vilket sätt saknar Blair trovärdighet?
Jo, förvisso är det politiskt svårt för Blair att driva en annan linje än dagens om rabatten. Men samtidigt ger den vatten på de andra rika EU-ländernas kvarn om att betala mindre. Själv kände jag stolthet över att höra luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker säga att han skämdes när alla de nya, och betydligt fattigare, EU-länderna utan knot ville driva budgetarbetet vidare - men hindrades av de rikare länderna.
Var finns solidariteten bland de "gamla" EU-länderna som samtidigt cashar in mest från EU-budgeten, dvs. Frankrike, Spanien, Irland, etc. Det är kanske deras tid för att dela med sig och Sveriges tur att vara lite snålare. Dessa länder är ju inte direkt EU:s fattigaste.
jag håller med Anna, boven i sammanhanget är ju knappast Blair utan Chirac.