Många fel om vänster-/högervridning
Jag har tidigare reagerat på vad Kristian Karlsson, redaktionssekreterare på smedjan.com, skrivit. Nu är han på gång igen, och nu finns det verkligen skäl att reagera. Artikeln i fråga handlar om svenska journalisters och mediers eventuella politiska linje. Karlsson gör "en samlad bedöming" och skulle "gissa att den ligger till vänster om mitten". Detta baserar han på en några år gammal undersökning från JMG i Göteborg. Det är dock minst sagt att slå in öppna dörrar att hänvisa till undersökningen som någon nyhet. Resultatet av den är känt sedan länge, och inte minst undersökningsledaren Kent Asp har betonat att den enskilde journalistens partipolitiska åsikter endast påverkar nyhetsrapporteringen i begränsad omfattning. Skälen till detta är i huvudsak tre: 1. I modern nyhetsjournalistik är professionella nyhetsvärderingsprinciper viktigare än partipolitiska värderingar. Den speciella arbetslogik journalisterna och medierna använder sig av väger tyngre än journalisternas personliga åsikter. En journalist med moderata partisympatier och en journalist med vänsterpartisympatier gör därför oftast samma nyhetsbedömning. Den logiska kullebytta Kristian Karlsson sedan gör är att utan brygga övergå från att slå fast svenska journalisters vänstervridning som ett faktum, till att ge exempel på hur detta skulle ha påverkat nyhetsrapporteringen. Det vill säga just det som Kent Asp påpekat knappt förekom. Karlssons exempel är också intressant: att i Sveriges Radios bloggkrönikas tre första veckor "har samtliga politiska bloggar som nämnts i programmet stått stadigt på vänsterkanten". Detta har det nu i och för sig skrivits förtjänstfullt om redan av andra (till exempel Magnus Ljungkvist, läs också fortsättningen). Däremot känns Kristian Karlssons påstående att diskussionen om bloggar och bloggare hittills "mest handlat om hur det kommer sig att liberaler dominerar marknaden så totalt" synnerligen daterat. De bloggar som citerats i bloggkrönikan refererar Karlsson till som "perifiera vänsterbloggar". Efter en snabb koll i arkivet över Sveriges Radios hitills samlade bloggkrönikor så hittar jag bland annnat "Det progressiva USA", Bisonblogg, Jinge och Annica Tiger. Ingen av dem direkt "perifier". I synnerhet inte jämfört med, tja, Kristian Karlsson. Även resten av artikeln är fylld av märkligheter och omitiverade utfall. Bland annat återberättas ett gammalt skämt om att ett Vietnamdemonstrationståg gick förbi på gatan, SVT öppnade grindarna och släppte in dem och det blev TV2. I Karlssons version handlade det i stället om ett första maj-tåg. Han skriver också hånfullt om "medelålders kvinnor ur Las-adeln", som antagligen betyder att de har något så provocerande som anställningstrygghet. Om Karlssons avsikt med artikeln var att "bevisa" en vänsterkonspiration från landets journalister mot de fina borgerliga idéerna så var ett synnerligen misslyckat försök. |
Kommentarer om "Många fel om vänster-/högervridning"
Jag har ju redan utrett det där om att Media är både Vänster och Högervridet....
Det beror på vilken vinkel man har gentemot skärmen...
http://peko.se/blogg/2005/08/media-r-fr-borgerligt-och-fr-vnster.html
Det ligger allvar i det på sätt och vis. Vem som ser något värderar ord på olika sett dvs "in the ey of the beholder" stämmer verkligen när det gäller just medias politiska generella inriktning.
Så Jinge är inte perifer? han är ju klassad som skogstokig av nästan hela bloggosfären inkl av vänsterbloggarna.
Har det varit en allmän omröstning som jag missat?
Alltså, debatten som jag refererade handlade om huruvida journalisterna blivit för högervridna. Det tycker jag inte att det verkar som, och att var tredje journalist röstar på vänsterpartiet tycks stödja min tes.
Jinge är rätt perifer. Det är klart att bloggkrönikan kan ta upp perifera bloggar, det vore trist om den refererade samma tio bloggar varje vecka. Det underliga är ju att samtliga politiska bloggar som refererats under tre veckor är vänster-bloggar. Johan Norbergs blogg har nog betydligt fler läsare än Jinge, och det tror jag nog att Dick Erixons också har.
Detta nämndes alltså för att sätta PK-debatten om journalisters högervridning i perspektiv. Syftet var att referera den debatten, inte att bevisa en vänsterkonspiration.
Visa mig en undersökning som bevisar att nyhetsbevakningen är vänstervriden, då går jag med på det, men inte förrän dess. För övrigt, som Jonas skriver, så är sambandet mellan sympatier och faktisk rapportering väldigt svagt.
I senaste valet till exempel fick, enligt gjorda studier, de borgerliga mer positiv bevakning än vänsterblocket.
När JMK-studien gjordes röstade 15 procent av allmänheten på v. Idag är den siffran ca 5,6 procent enligt en färsk Temo-undersökning. Motsvarande siffror för fp är 5 procent respektive 10,1. Fps väljarandel har alltså fördubblats medan v har minskat till en tredjedel. Vore således intressant med en ny undersökning om journalisters partisympatier. För ni tror väl inte att journalisterna står opåverkade av denna trend?
...exemplen med v och fp var för att de var de två mest överrepresenterade partierna bland journalister.
Hans Kullin svarar klokt.
Kristian, du skriver återigen att Jinge är "rätt perifer". Ändå toppar han Bloggtoppens mätning över de mest populära politiska bloggarna. Att Johan Norbergs och Dick Erixons bloggar också är vällästa betvivlar jag inte, men de är också två ganska välkända politiska debattörer som syns i tv regelbundet. Att Sveriges Radio väljer att uppmärksamma bloggar(e) som just är kända i bloggosfären tycker jag bara är bra. Däremot instämmer jag med dig och Magnus Ljungkvist att det borde vara en större politisk balans i krönikan.
Ah, men dåså. Då är vi överens. Jag tycker också att det är bra att bloggkrönikan fokuserar på just bloggare. Jag skulle i och för sig hävda att Dick Erixon är en sådan; att han är med i tv regelbundet beror på att hans framgångar som bloggare. Men poängen var ju inte att alla åtta bloggarna var dåliga eller perifera, utan att de alla delar samma politiska perspektiv. Kanske är det en slump, men sambandet är för tydligt för att inte kunna kommenteras.
Till Hans Kullin,
En ny undersökning vore intressant, det håller jag med om. Men min infallsvinkel i det här fallet var ju inte att nyhetsvinklingen är vänstervriden, utan huruvida JOURNALISTERNA är HÖGERVRIDNA. Debatten jag refererade hade alltså rubriken: "Efter 30 år med röda kanalen - är journalistkåren högervriden?" Det tycker jag verkar som en konstig tes; de undersökningar jag sett (t ex JMG) tyder snarare på motsatsen.
"Kristian, du skriver återigen att Jinge är "rätt perifer". Ändå toppar han Bloggtoppens mätning över de mest populära politiska bloggarna"
Gissningsvis har bloggtoppen inte samma system för att beivra fusk som intressant.se har. Detta skulle kunna förklara varför vissa toppresultat på just bloggtoppen.se
Fast det är ju bara spekulationer.
Jinge skrev här att han är vänsterpartist och alltid kommer att vara det, oavsett vad, samt att han anser att vänsterpartiet har blivit ett högerparti bland andra och borde gå åt vänster...
Jinge har arbetat inom media, och vet säkert att han knappast är vänster gentemot journalister i gemen. 1990 sägs i maktutredningen ("Makten över Media" tror jag att rapporten heter, och detta avsnitt av Olof Petersson) att _över hälften_ av dem som är utbildade journalister på högskola är vänsterpartisympatisörer, och då är inte bokstavsvänstern ens medräknad.
Det finns dock annat jag skulle vilja ta upp om Kristians artikel, där han missar förfiningar om media, missar en sammanfattande uppsats jag skrev (bra, men tyvärr inte efterfrågad) -- baserad på rik data i maktutredningen -- om vilka slutsatser man kan dra om tidningars vänstervridning och journalisternas påverkan på materialet utifrån vad aktörer inom media själva anser om arbetssituationen.
Jonas, din "förfining" av journalistens arbetssituation är bara vanligt gammalt svammel, som jag läst i snarlika versione otaliga gånger av dem "vänster om mitten" som har i syfte att trivialisera journalisters vänstervridning. I motsats till det visar undersökningarna tvärtom , att jornalisterna i hög utsträckning styr både arbetssätt och perspektiv (eller vinkling, om man hellre vill kalla det så).
Jag har inte tjänat ett öre på mina skriverier i mitt liv. det vore kul om man kunde göra det någon gång... (Verkar helt sakna kontakter.)
Och hur kan du anklaga Kristian för att vara extrem? Du är otrevligt snabb på hanen, eller? :-(
Länken.
Nämnde vänsterbloggare:
"...anser att partiet varit lite för blekt visavi (s) som du säkert sett och bortsett från det anmäler jag avvikande uppfattning i ett par frågor till, men på det stora hela är jag nöjd med (v).
Så nöjd att jag alltid röstat (v) och alltid kommer att göra det."
Magnus: jag fattar faktiskt inte ett ord av vad du skriver. Vad är det för "förfining" du syftar på? Och när har jag anklagat Kristian för att vara extrem?
"min infallsvinkel i det här fallet var ju inte att nyhetsvinklingen är vänstervriden, utan huruvida JOURNALISTERNA är HÖGERVRIDNA"
Kristian, det är just det som är problemet. Vänstermänniskor raljerar över att 80 procent av svenska dagspress har högerprofil. Högermänniskor raljerar över att journalister röstar åt vänster. Men om man inte diskuterar dessa faktorers påverkan på nyheterna, så är det bara smoke-and-mirrors. Guilt by association, om du vill.
Om en pizzeria ägs av en moderat och pizzabagaren röstar på v, blir pizzan då höger eller vänster?
Jag vill veta vad som händer med pizzan.
Jag kan bara konstaera att om utpräglat borgerliga tidningar på något vis skulle ha slagsida åt vänster måste det betyda att ägarna är antingen a)galna b)inkompetenta eller c)slöa.
Tror vi verkligen att i övrigt professionellt ägda tidningar skulle vara styrda av sådana människor? Nej.
Om man talar med representanter för ägarna är de oftast medvetna om kritiken men säger också att den är osann. Däremot - och det är en gigantisk invändning - anser de att man ska värdera saker från ett nyhetsperspektiv, och då kan inte de borgerliga förvänta sig strykning medhårs.
Att de sedan inte gör så är en annan femma. Dessutom har borgerligheten fått ytterligare en megafon i form av Stockholms City, som har en utpräglat borgerlig inriktning. Vilket kan bevisas...