Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Socialdemokratin och "pigjobben"
| Jag studsade till när jag läste att Veronica Palm bloggat under rubriken "Subventionera hushållsnära tjänster". Wow, hann jag tänka, har hon svängt i frågan!? Men så var inte fallet. Rubriken på inlägget var inte en uppmaning. I stället skriver Veronica Palm att om hushållsnära tjänster blir skattesubventionerat så "blir det i själva verket så att de med sämre ekonomi som inte har råd att utnyttja tjänsten, även om de har behov, ska vara med och betala genom skattepengen för de välbetaldas städhjälp". Själv får jag inte detta att gå ihop. En annan skattenivå, hur en sådan nu skulle utformas, för den här typen av tjänster skulle väl rimligen beröra potentiella köpare oavsett inkomst? Palm avslutar med att slå fast att hon inte är beredd "att använda våra gemensamma skattepengar till att välbeställda kvinnor ska slippa ta diskussionen med sin man om att dela på hushållsarbetet, utan istället få en skatterabatt när hon köper en annan kvinnas tjänst". Och så blev det plötsligt en könsfråga. Jag har skrivit om detta förr (här och här), och har egentligen inte mer att tillägga än att hänvisa till ett av de mest kloka inläggen jag läst i debatten; signerat Målarförbundets Lars-Åke Lundin, Elektrikernas Stig Larsson, Byggnads Hans Tilly samt Fastighetsanställdas Hans Öhlund. Jo, läs föresten också gärna vad Laura Luna-Tica skriver om detta. |
skrivet av Jonas Morian om 10:56
Kommentarer om "Socialdemokratin och "pigjobben""
-
Patrick skrev... (08 december, 2005 21:08) :
-
Marta Axner skrev... (08 december, 2005 23:52) :
-
Jonas Morian skrev... (09 december, 2005 14:30) :
Socialdemokratin och "pigjobben"'">kommenteraI takt med att industrin ökar graden av automatisering kommer behovet av arbetskraft i den sektorn minska. I ljuset av det är det enda rimliga att tro att tjänstesektorn kommer att expandera, och att det är i den sektorn merparten av allt arbete kommer utföras. Att på lösa ideologiska grunder avfärda (och strypa) en viktig del av den sektorn är att göra alla en stor otjänst. Att favorisera valda sektorer är i min mening också fel; det bästa vore att underlätta all typ av tjänsteproduktion (och konsumtion). Staten borde helt enkelt inte försöka styra konsumtionen utan underlätta för alla att nyttja de tjänster de känner att de har behov av. I ett längre perspektiv skulle det säkerligen leda till såväl fler arbetstillfällen som ökat välbefinnande i konsumtionsledet. En annan positiv aspekt torde vara att det skulle öka specialiseringen vilket även det skulle gynna alla - producenterna för att de skulle kunna ägna sig åt (och bli professionella) inom områden de vill arbeta i och konsumenterna för att kvaliteten skulle öka.
Att debatten i stort har kommit att handla om städning är olyckligt eftersom man lätt tappar bort alla andra tänkbara (och otänkbara!) tjänster som skulle kunna berika människors liv. En friare ekonomi ökar kreativiteten till gagn för oss alla.
Tror jag i alla fall. Vad tror du?
Fast det här blev inte "helt plötsligt" en könsfråga. Städning har varit en könsfråga länge, och blir det inte mindre för att vi låtsas att det inte är det. Precis som det är en fråga om klass och om etnicitet.
I svenska hushåll gör kvinnor två tredjedelar av hushållsarbetet. Så är det även bland unga par (18-24 år), så det är inget som "växer bort". Under de senaste decennierna har skillnaden minskat lite, vilket enbart beror på att kvinnorna städar mindre totalt, inte att männen städär mer. Det är alltså (de anställande) kvinnornas städ-, tvätt- och matlagningstid som skulle minska. Samtidigt vet vi att det framför allt är kvinnor som arbetar i städsektorn.
Vidare kommer bara de som har en hög inkomst kunna nyttja subventionen. Självklart gäller samma skattesats för alla, men den typen av subventioner som skulle krävas för att alla skulle ha råd med såna här tjänster skulle bli enormt kostsamma. Även om det "bara" skulle kosta 150 kr/timmen att anställa någon som städar, lär knappast den som lever på en förskollärarlön kunna anställa någon. Ett avdrag innebär ju också att man måste ligga ute med pengarna tills de regleras via skatten nästa år.
Etnicitetsaspekten är lite för komplicerad för att anlyseras här, men läs gärna Diana Mulinaris artikel i Bang 1/2004 där hon visar på hur etnicitet i hög grad är en central aspekt i den frågan.
Självklart är det ett problem att de "nya jobben" finns i tjänstesektorn som är dyr att anställa inom, med det löser man knappast genom att statens pengar (genom riktade insatser) ska gå till att medel- och överklassens män ska köpa sig fria från jämställdheten. Det låter hårt, men det är precis det det handlar om. Jag tror istället på generellt sänkta arbetsgivaravgifter, kanske bara inom tjänstesektorn, samt insatser för att stärka jämställdheten på arbetsmarknaden, som lagstadgad rätt till heltid och individualiserad föräldraförsäkring.
Jag tycker att det är olyckligt att debatten kommit att handla så mycket om att det skulle vara förnedrande att städa eller utföra andra motsvarande tjänster i människors hushåll. För det första tycker jag att det är märkligt att arbetsuppgifter som varje dag utförs av yrkesmänniskor på kontor, fabriker och tusentals andra arbetsplatser är okej där, men blir förnedrande när de utförs i hem. För det andra undrar jag varför det bara är arbete som traditionellt i hög grad utförts av kvinnor som förses med nedvärderande epitet som "pigjobb", medan mer traditionellt "manliga" sysslor som snickeri, rörmokeri, flytthjälp etc inte gör det. Det här är två intressanta diskussioner i sig, men de har ganska lite att göra med huruvida man ska ha en lägre skattenivå - alternativt avdragsrätt - för att anlita t ex hushållsstädning som privatperson.